tisdag 27 mars 2012

Dagen innan förkylningen slog till...


Dörren var ju öppen... du matte...så jag drog iväg ut jag... kom och ta den då... din toffel!


Här sitter jag på min gamla "jag kommer inte sten" och är helt säker på att ingen når åt mig. Du kan stå där du matte och toffeln ligger här... alldeles framför mina fötter! Ta den då!


Ja... så är det! Märta vet att jag inte har en chans att komma åt henne. Det är bara att vänta tills hon kommer! Men hon vet inte att jag kan lura henne genom att säga "Hej då Märta... nu går vi in  och du kan sitta där om du vill! För det mesta vill hon inte vara ute ensam så hon kommer som ett skott.


Hilda sitter och solar sig hon. Men hon håller koll på var Märta är nånstans... det är liksom bäst det för Märta trycker ner henne hur lätt som helst om hon får en chans! Det gillar inte Hildaliten så hon håller sig nära en buske som hon kan gömma sig i om marodören kommer farande!


Åhhh... här kan jag nog gömma mig... inte en chans att Märta kommer åt mig då!!

Idag har det inte blivit mycket gjort... förkylningen har däckat mig och hostan river i bröstet. Det är inget jag ville ha... men det var ingen som frågade så nu är det som det är. Varenda muskel i kroppen skriker när jag rör mig och all kraft har runnit bort. Nu är det bara att hoppas på snar bättring och att hostan inte blir för jobbig. Symaskinerna står där och blänger på mig... jag hade ju kommit igång lite och tänkte att nu ska det bli produktion här. Men det är ju helt fel att tänka så... fötterna slås så klart undan med en väldig fart om man blir högmodig.
 Nej... man ska hålla sig på jorden här i det gula huset... det är säkert det!

måndag 26 mars 2012

Quiltdag... härligt!

Precis vad vad jag behövde... igen då!
Kameran var med... men inte en enda bild tog jag... skämmas ska jag när de andra hade såå fina alster med och visade! Roligt hade vi... man kunde nästan tro att vi hade nåt annat än kaffe i kopparna såå tokig och skrattfylld blev dagen. Jag kom till träffen helt ren på idéer om vad jag skulle sy. Det är ju en del träffar jag missat och maskinerna har stått stilla under lång tid... så jag ville se vad de andra hittat på medan jag varit frånvarande. Men det löste sig... de andra hade idéer och jag började med bordstabletter som finns med i senaste Quiltmagasinet. Toppen till en blev klar... jo du läste rätt... det blev bara en! Men nu är jag igång igen... hoppas jag  i alla fall så det ska nog bli fler!


Inte mycket att visa... men jag känner mig nöjd med att ha äntligen kommit igång... lite i alla fall. Det ska förstås bli fler. Den ska mackas, quiltas och kantas med det gröna tyget. Det skulle ha varit lite mer ljusa tyger så hade kontrasten mellan tygerna  blivit bättre... men det går fler tåg. Jag fick använda de tyger jag hade med mig... plus det gröna som ju gör hela skillnaden.. det jag fick av Susanne!! Tack snälla... vilken skillnad det blev!!


ute i rabatterna trängs snödropparna i stora stånd i det starka solljuset. Jag kan knappt tro att det verkligen är vår igen ... även om det är bäst att förstå att det kommer bakslag. Men de kan ju inte bli så långa så det kan jag leva med.


Vita blommor och blå himmel... vad kan man mer begära??


Vi har fler blommor i rabatterna... såna med fyra ben och svans! Hilda njuter av att äntligen kunna vara ute på tomten och kolla in läget. allt måste skannas av varje morgon... det kan ju ha varit nåt besök därute under natten!


 Märta ser på med ett upphöjt lugn... hon har allt under kontroll och kan ligga mitt på gräsmattan och se sig omkring!


Här har vi ett objekt som sett sina bästa dagar och när vi flyttade om fönster och dörr i höstas blev det lite fel  på placeringen av "pensionärskuvösen" :D Glaspartiet med dörrarna hamnade mitt på fönstret och det var ju inte så käckt... så nu pågår rivning och återuppbyggnad på motsatt sida. Det ska bli klart under den här veckan.

Det händer lite i det gula huset mellan hav och sjö och det känns väldigt bra efter den jobbiga inledningen på det här året!

söndag 18 mars 2012

Broderidag...

...och det var precis vad jag behövde!!



Jag hade med och visade mina nya broderade badrumsgardiner. broderierna kommer ifrån Sew Swell och det är jättefina. Jag var borta hela dagen och det kändes så skönt att inte behöva vara orolig för hur det gick här hemma. En bit in på eftermiddagen bröt jag upp och åkte vidare hem till mitt minsta barnbarn som fyller 4 år och hade kalas. Då måste ju mormor var med förstås! Så det blev en härlig dag men många roliga samtal ... och så fick jag ju träffa barn och barnbarn också. Inte alla förstås men det var roligt ändå!


Jag lyckades i alla fall få till ett broderi under dagen. det ska vara till mina nya köksgardiner som väl blir färdiga nån gång framöver...kanske!


Den här kattquilten väckte stor beundran ifrån både mig och de andra. Dessa härliga katter i alla möjliga tyger är alldeles betagande tycker jag. Jag är ingen kattmänniska men det kommer möjlighet att sy en med hundar det här året och då tänker nog jag hänga på!! Vem kan låta bli att falla för nåt sånt här??


Är den inte söt så säg!!


 Stickväskan i sin egen tappning... jeanstyg är ju bara så föränderligt beroende på vad man sätter till för övriga tyger.det är en fin modell med flera fickor på och det är ju nåt man vill ha på en väska!

 Och så ett broderi på baksidan... det gör då rakt ingen skada det! Det är så roligt att se vad de andra hunnit med att göra under den långa tid som jag inte har kunnat vara med. Träffarna har ju inte varit så många men de hinner ju en del hemma också!

Jag misslyckades med att få till rätt storlek på bilderna idag... men det får jag väl stå ut med för den är gången (och alla andra gånger). Nu sitter jag här ganska trött och nöjd med en fin dag och det börjar bli dags att avsluta den här dagen och krypa ner i sängen som Märta så snällt värmer upp åt mig varje kväll. När hon ser att jag är redo att lägga mig hoppar hon snällt ner och lägger sig i sin korg. Duktig vovve!!

Det var en något mer positiv rapport över en jätteskön dag i det gula huset mellan hav och sjö i norduppland, som nu visar upp en natur med gult fjolårsgräs och snöfritt överallt. Fåglarna kvittrar på dagarna och igår såg och hörde jag ett sträck med sångsvanar... så våren är här! Två dansande fjärilar såg jag igår när jag var ute med hundarna! Inte att förglömma SNÖDROPPARNA som tittar upp i min rabatt. Så nu måste jag nog ut och kratta undan lite löv så jag kan se dem ordentligt.
Godnatt!




onsdag 14 mars 2012

Det ljusnar...

...och våren rycker allt närmare!


Tankarna på nya köksgardiner pockar på och lusten att sy börjar så sakta vakna igen . De här broderierna blir bra till det, tror jag, Men jag säger inget om när de ska vara färdiga. Så mycket har jag lärt mig av allt som hänt under det här årets början. Man får ta dagarna som de kommer och vara glad när det fungerar!


Vi har sakta börjat komma till nån sorts vardag i det gula huset... även om det inte är fullt ut som förr. Men livet är lite lättare och L mår förhållandevis bra. Humöret är lite jämnare och han kan göra lite mer än tidigare, fast han blir fort trött. Hundarnas morgonpromenad tar han och det går bra. Även den längre mitt på dagen kan han ta, men den blir då kortare än den vanligtvis varit och då kompenserar jag med en längre tur senare på eftermiddagen. Och det skadar ju varken mig eller hundarna!!

Svaren på proverna som togs vid Märtas operation var inte så roliga att få... juvertumören var en av de elaka! Men den var väl inkapslad så man tror att allt kom med och att hon kan klara sig utan fler om vi har tur och livmodern hade förstadier men inget utvecklat elakt. Så vår Märta kan leva länge än... det tror vi alldeles bestämt. Vi har ju två hundar som båda har opererats för elaka juvertumörer... men med ganska god prognos trots allt och det är den vanligaste varianten bland tikar precis som för oss kvinnor. Ingen har några garantier för ett långt och felfritt liv... det vet vi också!

Jag känner lite mer att jag kan åka hemifrån en stund, utan att oroa mig över hur det går därhemma och det är verkligen en lättnad. På söndag är det sydag med Broderigruppen och då tänker jag åka iväg på det... första gången  det här året! Det ser jag verkligen fram emot! Samma dag har jag ett barnbarn som fyller 4 år och hon ska gratuleras förstås, så det blir en stund hos henne också när jag i alla fall är inne i stan.

Vi har börjat planera för ombyggnad av altanen som kom att hamna lite galet när vi flyttade fönstret och  byggde om i köket i höstas. Det blir spännande att se hur det blir... en massa extra jobb förstås, men det är ju nåt som måste göras och det blir roligt när det är färdigt!!

Så blev det en lite ljusare rapport ifrån det gula huset mellan hav och sjö i Norduppland!




fredag 2 mars 2012

Det finns alltid nåt att glädjas åt...

... hur mörkt det än ser ut!!


Med posten kom idag ett par JÄTTEFINA vantar!! Alldeles lagom stora är de och väldigt sköna! Jag har vunnit dem i  Mariannes tävling. Det var länge sen jag hade några hemstickade vantar och jag är väldigt glad över dem! Jag ska vårda dem ömt. TACK Marianne!!

Dagarna går och våren är här även om det blåser halv storm idag! Ljuset har återvänt och livsandarna vaknar till liv igen... konstigt nog! Tillvaron har förbättrats ett eller annat myrsteg och jag hoppas att det fortsätter så... även om det går sakta. Rom byggdes ju inte heller på en enda dag!

Märta är dig lik igen och hon fullständigt jäser av leklust... fast hon får ju inte rasa för fullt än. Hon ser hel och fin ut på utsidan... men  såren inne i buken är ju inte läkta än och behöver lite mer tid för att hela ordentligt... men snart... Då blir det röja av... kan jag tro!!

Hussen ser lite piggare ut... men humöret är fortfarande som en krutburk med mycket kort stubin och motgångarna är många. Det är ju klart att det är svårt att förstå vad som hänt och följderna av en sån skada. Det syns ju inget utanpå... fast livet blir beskuret av saker som man inte råder över. Bara det att plötsligt inte få köra bil kan ju te sig som ett stort ingrepp i livet... att inte kunna ta sig nånstans för egen maskin! Att inte kunna det man kunde så självklart för bara några veckor sen... gör så klart ont för vem som helst. När stresståligheten är borta och likaså tålamodet är det inte lätt att vara glad!

Allt det där förstår jag men ... det är jättejobbigt att vara den som får ta emot all frustration och ilska som kommer ut ur detta och ändå ska vara den som hjälper, stöttar och försöker jämna vägen tillbaka till det som var. Hur man än vänder sig så sitter ändan därbak!! Men jag ska försöka orka tills det inte behövs längre.
Kampen fortsätter i det gula huset mellan hav och sjö i norduppland och nu ska jag försöka sova igen de timmar jag var vaken förra natten!