onsdag 14 mars 2012

Det ljusnar...

...och våren rycker allt närmare!


Tankarna på nya köksgardiner pockar på och lusten att sy börjar så sakta vakna igen . De här broderierna blir bra till det, tror jag, Men jag säger inget om när de ska vara färdiga. Så mycket har jag lärt mig av allt som hänt under det här årets början. Man får ta dagarna som de kommer och vara glad när det fungerar!


Vi har sakta börjat komma till nån sorts vardag i det gula huset... även om det inte är fullt ut som förr. Men livet är lite lättare och L mår förhållandevis bra. Humöret är lite jämnare och han kan göra lite mer än tidigare, fast han blir fort trött. Hundarnas morgonpromenad tar han och det går bra. Även den längre mitt på dagen kan han ta, men den blir då kortare än den vanligtvis varit och då kompenserar jag med en längre tur senare på eftermiddagen. Och det skadar ju varken mig eller hundarna!!

Svaren på proverna som togs vid Märtas operation var inte så roliga att få... juvertumören var en av de elaka! Men den var väl inkapslad så man tror att allt kom med och att hon kan klara sig utan fler om vi har tur och livmodern hade förstadier men inget utvecklat elakt. Så vår Märta kan leva länge än... det tror vi alldeles bestämt. Vi har ju två hundar som båda har opererats för elaka juvertumörer... men med ganska god prognos trots allt och det är den vanligaste varianten bland tikar precis som för oss kvinnor. Ingen har några garantier för ett långt och felfritt liv... det vet vi också!

Jag känner lite mer att jag kan åka hemifrån en stund, utan att oroa mig över hur det går därhemma och det är verkligen en lättnad. På söndag är det sydag med Broderigruppen och då tänker jag åka iväg på det... första gången  det här året! Det ser jag verkligen fram emot! Samma dag har jag ett barnbarn som fyller 4 år och hon ska gratuleras förstås, så det blir en stund hos henne också när jag i alla fall är inne i stan.

Vi har börjat planera för ombyggnad av altanen som kom att hamna lite galet när vi flyttade fönstret och  byggde om i köket i höstas. Det blir spännande att se hur det blir... en massa extra jobb förstås, men det är ju nåt som måste göras och det blir roligt när det är färdigt!!

Så blev det en lite ljusare rapport ifrån det gula huset mellan hav och sjö i Norduppland!




20 kommentarer:

  1. Vad roligt att höra att ditt liv blivit lite positivare, har tänkt mycket på dig. Vilka härliga broderier du har hittat blir säkert jättefina på dina köksgardiner. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla!!Det är allt gott när jag får sröd ifrån er alla... allt blir lite lättare då! Sen gör symaskinerna sitt och snart är nog allt bra igen!!

      Radera
  2. Jag känner hur du trevar dej fram i mörkret, som trots allt har en strimma av ljus. Du hittar ett och annat guldkorn och en väg att gå. Bra så, Bibbi!
    Livet är föränderligt och ibland har vi inte så mycket att välja mellan, det är bara att hänga med vare sig vi vill eller ej. Du gör det bra! Skönt att höra att L är på väg tillbaka också, även om det givetvis går (för) sakta. En dag i taget så kommer våren och med den kanske lite mer energi.

    Att ni planerar framåt, med bygge och allt, är ett gott tecken!

    Skickar härmed varma kramar och mycket kli!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nog trevar jag efter små framsteg... men det är ju lite bättre och det är jätteskönt. Det är ju lång väg kvar men...
      Idag har vi jättefint väder och det blåser INTE!! Jag har varit ute med hundarna och njöt för fulla drag. L hade lagat mat när jag kom hem!! Inget avancerat men ändå!!
      Kramar mottagna och kli levererat!
      Kram till dig!

      Radera
  3. Så fint brodedri passande i köket.
    Skönt höra det går åt rätt håll med maken, och att Du nu vågar Dig ut igen så Du kan träffa dina broderivänner.
    Ha det gott.
    Marianne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nya gardiner... det blir roligt det!
      Nog är det skönt när allt går emot det bättre och livet ser lite ljusare ut igen. Att träffa syvännerna är som en lisa för kroppen!
      Tack för värmande rader!
      Ha de!

      Radera
  4. Vad härligt det är att få läsa en så pass positiv rapport som du avgett här. Det låter som att du ser ljuset i tunneln. =)
    Jag har saknat dina inlägg och tänkt mycket på dig, undrat hur det är.
    Ta väl hand om er alla i det gula huset!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi tar hand om oss så gott vi förmår! Allt känns lite lättare nu och jag kan se att det ska gå bra! Tack June för dina tankar och ditt stöd. Det värmer verkligen!
      Kram

      Radera
  5. Vad skönt att det ser bättre ut. Vi saknade dig i söndags med Quiltkramarna.
    Läckra broderier förresten.
    Hoppas vi ses snart, många kramar Ankie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om mitt minne funkat hade jag nog kunnat komma åtminstone en stund! Men det kommer ju fler träffar och då kommer jag om allt går som det ser ut nu. Jag saknar er ju jättemycket!
      Kram

      Radera
    2. Skönt att höra att din KM har kommit igång igen!
      Det går mot ljusare tider och förhoppningsvis så
      blir allt bättre!
      Att ha planer gör att man ser framåt och det kan vi nog behöva lite till mans!
      Kram Maja

      Radera
    3. Tack Maja... det känns genast lite bättre när man ser att det händer nåt positivt! Sen gäller det att ha lite is i magen och inte vänta sig för mycket!
      Lite planer börjar växa fram i huvudet och det är nog en förutsättning för att orka vidare!
      Kram

      Radera
  6. Härligt med kreativitet, då är det hopp!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppet är ju det sista som lämnar människan! Tack för att du tittade in. Jag är hos dig och tittar emellanåt för att se vad du gör!
      Kram

      Radera
  7. Härligt att det går framåt i det gula huset!! En träff med likasinnade är alltid en riktig energiboost!
    Kram Lizzan

    SvaraRadera
  8. Vi tar väl inga jättesteg... men sån är ju inte verkligheten som du vet! Bättre med myrsteg framåt än såna som leder åt fel håll. Våren pockar på här idag och solen skiner på tvätten som hänger ute!! Alltid något att njuta av.
    Krya på dig!
    Kram

    SvaraRadera
  9. Åh, nu blev jag glad. Det lät alldeles underbart i det lilla. Många myrsteg blir till slut ett jätteskutt.

    Märta, fick ju liksom Embla, "fel" svar, men det sjunker undan snart, det har det gjort här. Maken till illbattig schnauzertant får man leta efter! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Meeen... jag hade ju svarat!! Vart tog det vägen då?? Myrsteg är bättre än inga steg alls och man vet ju inte vad som väntar. Så det är bara att vara nöjd med det som är här och nu!
      Jo du... visst blev svaret fel för båda våra "schnauzertanter" men som du skriver det sjunker väl undan. Vi tänker ju nästan aldrig på Hildas felsvar nu. Det är bättre att ta vara på den tid vi får med dem... än att gråta över nåt som vi inte vet nåt om!
      Kil till skägg och anka kram till dig!

      Radera
  10. Vad härligt att det ljusnat lite hos er i det gula huset, det är glädjerik läsning !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Åse! Det känns jättebra att det verkar vända till det bättre. Nu hoppas vi på att det ska få fortsätta åt det hållet och ser fram emot våren även om det snöat 1 dm idag!!
      Kram och kli till skäggen!

      Radera