Ännu mera bus...

..nu är det Maja som busar till och har

 fina härliga tyger till utlottning med tyger ifrån Annalunda

Kolla in bara vilka läckerheter som ligger där och bara väntar!! Surfa genast in  på Majas Paradis och fixa en lott eller två... det gjorde jag! Det finns  en massa fina ting jag kan tänka mig att sy av den fina bunten.Jag har varit på avslutningsträff  och "glöggmingel" med övriga deltagare i Quiltkramarna  ikväll! Vi träffades hos Ankie som ordnat med varm glögg och en massa goda tillbehör. Vi hade en härlig kväll tillsammans med mycket att prata om och många glada skratt!

Utanför fönstren lyste den vita snön i den gnistrande i kylan medan vi stoppade i oss av allt det goda som fanns att tillgå! Det var skönt att komma iväg en stund och prata om allt vi haft för oss under hösten. En del planering inför den kommande vårterminen blev det ju också. Vi kör igång redan i vecka 2 på det nya året 2013 med en ny helgträff i Gårdskär... så jag hoppas verkligen att jag är helt läkt i mina hand då så jag kan vara med alla dagarna och orkar hänga med i svängarna.
Nu är jag ganska trött så det blir en rätt så tidig kväll för mig och jag hoppas att jag kan sova bättre i natt än jag gjorde förra natten då handledsskyddet skavde och gjorde ont. Det är ju tur att det finns både fibervadd och andra mellanlägg i huset!

Godnatt

Bibbi

Bus bus bus...

Bambibus lagom till jul!!

Gå in på Bambis blogg och var med du också!

Fina tyger från Annalunda att vinna!!

Ett bus med fina tyger att vinna är ju oemotståndligt så jag är med så klart... sen får vi se när jag kommer igång med att sy igen!

Resan till Uppsala gick bra även om det var som att åka på en gammal tvättbräda hela vägen i den skramlande bussen! Men det var ändå bättre än att köra själv de 20 milen fram och tillbaka... dessutom finns det aldrig några parkeringsplatser lediga vid detta stora sjukhus! 

Stygnen är borta och såret har läkt fint och jag har fått tvätta handen med tvål och vatten... för första gången på två veckor!! Det var som en dröm... kan jag säga! Men det nya förbandet med skena i på insidan av handen är stelt som ett bockhorn! Och min hand så eländigt känslig som 1800-talets frökenhänder (tror jag)... så det blev till att stiga upp mitt i natten och bädda in handen i fibervadd för att kunna sova alls! Det är till att vara känslig minsann!! Men det går ju trots allt framåt och min UVI är på tillbakagång så jag överlever... igen då! :D 

Idag ska vi ha terminsavslutning men "glöggmingel" Hemma hos Ankie... en av deltagarna i Quiltkramarna som vi i vår sygrupp ju kallar oss! Det ska bli trevligt och det passar ju bra att vädret har lugnat ner sig och det är bara - 6,5 grader!

Hastigt skrivet innan lunchen ska fram på bordet då hussen och hundarna Hilda och Märta snart kommer hem ifrån sin promenad!

Kram 

Bibbi

Ovädret fortsätter...

...även om stormen bedarrat till en del!

Andra advent närmar sig med stormsteg och även mitt besök i Uppsala för att avlägsna stygnen och byta boxhandsken mot en gipsskena. Allt har så långt jag kan bedöma gått bra... jag kan använda handen ganska obehindrat... om man bortser ifrån bandaget förstås!

Men säg den glädje som varar?!! Under de senaste dagarna har jag återigen känt av urinvägarna... och misstänkt vad som är på gång! I natt vaknade jag svettig och orolig... med den otäcka känslan av att vara sjuk. Efter flera plågsamma besök på toa blev det morgon med vetskapen om att urinvägsinfektionen var ett faktum. För att säkert kunna åka i morgon måste jag ringa vårdcentralen och beskriva min belägenhet...Idag är det jag som är doktorn påstod  jag frankt... och konstigt nog köpte sköterskan mitt påstående och jag fick omgående en tid!

På vårdcentralen fick jag träffa en trevlig, mjuk och behaglig läkare som lyssnade och frågade hur jag kände mig!! Jo... det finns visst såna!! Han antecknade noga , kollade provsvaren och ursäktade sig med att han skulle rådgöra med sin handledare och försvann en liten stund.

Under tiden han jag fundera lite över vem han var och varifrån han kom... då han var gyllenbrun i skinnet och kolsvart i håret kom han inte från vårt land! Men han talade en perfekt svenska. Jag bestämde mig för att fråga när han kom tillbaka. Vilken konstig ingivelse!

Jag fick höra det jag redan visste att jag behövde antibiotika, skulle dricka mycket vatten och... jag kan allt det där sa jag och rabblade upp hela listen på botemedel man kan ta till själv! Han skrattade och sa att det var bra!

Så dristade jag mig till att fråga hur länge han varit i Sverige och fick svaret. Två år!! har han varit här för att forska på cancer och han ville prova på att jobba som läkare här. Så han frågade sin chef om det och fick svaret omgående: Lär dig svenska först!! Det har han gjort med bravur... tycker jag.. och han har just börjat pendla mellan Skutskär och Uppsala, där han bor! Han blev väldigt glad och tackade när jag berömde honom för hans sätt att använda vårt svenska språk! Han kommer ifrån Bangladesh. Den läkaren vill jag ska finnas kvar på vår vårdcentral!!

I sanning ett fint besök... trots att det var till Vårdcentralen!! Jag vet ju att några dagar med mina piller blir jag som en ny och friskare människa igen så det är ju inte så farligt i alla fall om än väldigt onödigt!

Nedtecknat en snöig dag i advent 2012.

Ha det gott och kram
Bibbi

Julklappstävling...

Julklappstävling hos http://carinasangels.blogspot.se

Pågår fram till jul...

Julklappstävling pågår till 23 december
Passa på att vinna sybehör från Solbrodyr!!

Skönt i vinterkylan...

... för frusna händer!

Idag fick jag ett paket med posten... en god vän har stickat ett par pulsvärmare till mig! Gissa om jag blev glad?! Jag provade genast... den högra... och den satt som en handske!! Den vänstra får allt vänta lite innan den kan provas. Men jag vet att jag kommer att ha glädje av dem länge... jag är väldigt frusen om mina händer. Det är gott med goda vänner!!

Nu står termometern på -20 grader!! Det är inte riktigt vad jag vill ha... det kan jag säga! Men vad gör man när Kung Bore bestämde sig för att landa här just nu!? Det är bara att gilla läget... men jag fryser!!

I morse hade vi tid på verkstan för ett litet kontaktfel på baklyset på bilen och KM åkte iväg kl 06.30 ( skönt att han får köra bil igen). Vid halv nio hade han inte kommit hem ännu och hundarna började se lite olyckliga ut. Jag funderade lite... men bestämde mig för att försöka ta dem med mig ut. Jag fick leta bland kläderna för att hitta en jacka som armen kunde gå i och pyltade på mig ordentligt då det var -18 grader.
när jag kom ut till grinden kom han... men då sa jag att jag går i alla fall. Men en strumpa på "boxhanden" försökte jag hålla båda hundarna och det var ju urbota dumt att ens tänka på att göra detta! Men de fick uträtta sina behov och jag krånglade med bajspåsar och handske och fick till knutar på påsarna och sen gick vi hem igen för att upptäcka att jag tappat handsken!! Så det var bara att släppa in hundarna och gå tillbaka och leta i kylan!! Så var den dagen förstörd... handen värkte såväl som huvudet... då jag ännu inte hunnit vänja mig vid kylan och nerverna på skallen drar ihop sig flera storlekar!!

Hur dum kan man bli?? Jag vet ju att jag att jag får huvudvärk när jag går ut om det är såå kallt... men det hade jag ju glömt!! Handen är ju inte heller läkt så mycket att jag kan hålla i hundkopplen än... speciellt inte när grannfrun kommer med sin stora hund och vill prata... fast jag ropade och bad henne att inte komma så nära då jag har min opererade hand!! Men är huvudet dumt får kroppen lida... och så har det varit idag!!

Så har ännu en dag gått i vårt gula hus... och borttagningen av stygnen närmar sig. Det ska bli skönt att få bort dem för de sticker och gör ont när jag ska använda handen! Sen är det bara resten kvar!

Ha det gott därute i kylan och var rädda om er!
Kram
 Bibbi

Chans att vinna tyger...

Surfa in hos Quilterians blogg och tävla om "rimmade" tyger

Jättefina tyger!!

Första advent

 Vintern är här... advent är här! Vart tog hösten vägen... nyss var det ju gröna gräsmattor! Nu ligger 3 - 4 dm snö därute och det snöar fortfarande!

I morgon tänder vi det första adventsljuset och sen ... ja... sen är det jul så fort som tiden går! Allt som alla behöver göra inför julen blir det bråttom med. Alla måsten som bara finns där... var kommer de ifrån?

Jag kommer helt osökt att tänka på min mamma som på julafton var min hålögda, halvdöda mamma som nästan somnade innan maten var uppäten. Så skulle jag aldrig ha det...  näe då! Men nog fastnade jag i den fällan under många år när barnen var små. Allt skulle vara perfekt,rent och tvättat. Golven blanka, julbaket klart och julmaten så klart. Men jag då? Jo... jag kände mig precis som min egen mamma gjort när julaftonsmorgonen kom! Men det var då det! Jag har tagit mitt förnuft till fånga och gör det jag vill och hinner.

Det blir jul även i år... fast jag inte kan klättra efter väggarna eller tvätta fönster och byta gardiner överallt. Räcker inte brödet ända till jul finns det ställen där man inte gör annat än bakar bröd och där kan jag köpa det vi behöver... samma ska gäller för maten. Så hav tröst ni oroliga, utarbetade kvinnor... det blir jul oavsett hur vi gör!! Så varför inte invänta den, istället för att jaga mot den och slåss mot tidsbristen?

Nån undrar kanske hur jag mår idag? Jo... jag har fortfarande min boxhandske på vänstra handen, som ju är min "högra hand". Den läker nog som den ska och jag åker till Uppsala på fredag för att ta bort stygnen och få den gipsskena jag måste ha ett tag. Så jag kan inte dra igång nån storstädning ens om jag skulle vilja det!

Det har så klart varit lite kämpigt... för hur man än förbereder sig kan man aldrig ana hur det är att vara utan sin viktigaste hand. Vad jag än gör så saknar jag den... men så klart överlever jag... den finns ju kvar och är snart frisk igen. Jag längtar så klart efter att ta en härligt fri dusch, då jag slipper att stå där med ena handen i luften och försöka tvätta mig med den andra och klä mig utan problem... fixa håret och allt det där man gör utan att tänka på det.

För mig finns det ju ett slut på eländet, men jag kan tänka på alla som verkligen är handikappade på nåt sätt och inte ser nåt slut på sina problem! Jag blir allt lite tacksam och ödmjuk inför vetskapen om hur det kan vara!! Det tänker jag på nu när natten hastigt närmar sig första advent året 2012!

Här i det gula huset mellan hav och sjö i norduppland som ligger inbäddat i den vitaste snö önskar jag er en fin första advent.

Kram
Bibbi