Höstfärger

Hur kunde det gå så här fort?? Sommaren försvann i ett nafs och så var hösten här med sina mustiga härliga färger! Det är ju fortfarande varmt och skönt på dagarna... men naturen låter sig inte luras at tro på att det fortfarande är sommar!

 

Om vi ser oss omkring så står sanningen klar... hösten är här!

Jag gillar den här tiden med klar sikt och hög luft även om jag inte vill ha kylan som ju kommer vare sig vi vill eller inte! Färgerna börjar ju bli bedövande fina. Jag önskar att det får vara så här ännu en tid... men SMHI lovar ju kallare väder redan till veckan som kommer.

Havet är blått, vågorna vita och himlen blyertsgrå med dimmolnen som inte riktigt vill ge med sig.

Jag letar efter svanar... men jag misstänker arr jag missat dem i år. Det fanns 4 där borta bakom udden  och inte 80 -100 som det kan vara på hösten innan de ger sig av. Med lite tur har de inte samlats än... men jag kan hoppas för mycket.

Jag gick till vår vanliga plats för att ta en bild på den idag igenvuxna dammen. Det är en sorglig syn att se den i det skicket.

 

Medan jag krånglade med mobilen passade Hilda på att hoppa ner för en stenavsats för att bada lite. Sen kunde hon inte komma upp den lilla löpkråkan. Matte är ju inte nån stenget längre så det blev lite trixande innan hon var uppe hos Märta och mig igen. Det var allt tur arr hon hade kopplet på sig så jag kunde hålla emot lite med det . Hon såg lite olycklig ut när hon upptäckte att hon inte kunde hoppa upp. Det var då rakt ingen fara för det fanns andra ställen där hon kunnat ta sig upp om jag bara släppt henne... men hon löper ju och då litar jag inte riktigt på vad hon kan hitta på!





Den smala skogsstigen börjar bli guldbeströdd av björklöven som nu regnar ner! De är lite oroliga både Hilda och Märta då det är dags för jägarna att "skjuta upp" sig inför älgjakten. Även om det skjuts långt borta så reagerar de på skotten och skulle dra iväg om jag inte hade dem kopplade! Det är inte roligt att de är så ljudkänsliga. Det låter rätt mycket ifrån järnvägsbygget i vårt område så  det går inte att släppa dem lösa i på våra promenader längre.

I morgon åker hussen iväg till Uppsala för inskrivning inför operationen om ca två veckor. Så nu håller vi tummarna för att det inte ska komma nåt emellan så det blir gjort. Sen kan vi förhoppningsvis se lite framåt igen här i det gula huset mellan hav och sjö i norduppland!

Ha det gott och njut av hösten.
Kram
Bibbi

Ett "bulligt" brev i lådan...

... är spännande att få!!

 

Innehållet var  bara sååå otroligt vackert, mjukt och skönt! Tänk att ha en  sån nätvän som sitter och stickar en sån underbar sjal till mig... det värmer nästan mer än sjalen kommer att göra i vinter när det blir ruggigt och kallt! Jag är en frusen själ och brukar linda in mig bra för att inte frysa! Åh... så snyggt och varmt det blir med den sjalen! Den passar till allt!
Tack snälla Maja för din värmande gåva! Jag ska vårda den ömt och använda den mycket! Gissa om jag kommer att sända varma tankar till dig!

Solrosor växer väldigt bra i asfalt...

...så varför odla dem i fin matjord??

 

Hur tänkte jag här?? Näedå jag tänkte inte alls... det är fågeltänk!!

 

När jag rensade utefter garageväggen stod det klart för mig att den här livskraftiga solrosen växer  rakt upp ur asfalten på gången innanför grinden!! Det är inte bara maskrosor som klarar den bedriften!! Den fick så klart stå kvar.... när den kämpat så. Det finns en till lite bakom... men den har fuskat och växer bland kullerstenarna.

 

Kaprifolen är nu nerklippt i väntan på sin spaljé som jag ska sätta upp. Jag har målat distansribbor som jag ska sätta upp på väggen först.

 

Det här är en liten pytteliten vildvallmo som nån fågel släppt frö till i min rabatt. den mäter bara två cm i diameter men är inte mindre fin för det!

 

Här ligger Hilda sin vana trogen två steg ifrån mig medan jag rensar mitt evinnerliga ogräs!

Hon har skaffat sig en egen tillåtelse att ligga i rabatten tror jag! Hon har minsann inte frågat mig... den lilla kråkan!

 

Här är det fortfarande stiltje i syrummet... allt som måste göras ute tar all min tid än så länge! Men jag börjar faktiskt längta efter att få vara inne och sy utan att behöva känna dåligt samvete över allt jobb jag inte hunnit eller orkat med!

 

Den efterlängtade operationen kan komma att bli av i slutet at månaden om vi har tur annars under oktober månad. Jag tycker nog att vi väntat länge nog nu. Det har ju gått såå många månader av värk och elände!! 

 

Ha det gott och ta vara på de sista sommardagarna!



Väskan Yvette...

... är äntligen färdig!!

 

Jag sydde den redan på försommaren, men hade inte rektanglarna till att fästa hanstagen med och sen blev det sommar.  Jag hittade det härliga tyget på Åhléns... av alla ställen... i våras och köpte en bit utan tanke på vad det skulle bli av det! Sjalen är en prenumerationspresent nån gång för länge sen som nu kanske kommer till användning tillsammans med väskan!

 

Sommar... betyder här att syrummet dammar igen och inget blir sytt förrän sommaren klingar av och det gjorde den ju med besked rätt tidigt!

 

Förra lördagen var vi i quiltgruppen på "uppstartsträff" hos Nettan i Uppsala och då var det ju väldigt lämpligt att besöka Quiltbiten för att bunkra lite inför syhösten!! 

 

Väskan Yvette "gapar" ordentligt när man öppnar den och rymmer allt de man måste ha i sin väska!

Kanske lite mer också men jag får allt minimera innehållet så den inte blir för tung!

Trädgårdsmästaren är på plats!

 

Det var inte lite jobb innan allt var klart... trådar skulle dras runt hela tomten både en och två gånger så mina knän är lite ömma nu. Som tur var kunde min äldste son hjälpa oss med installationen och jag hjälpte honom! Här ha vi kommit till slutet innan huset ska på plats!

 

Nu är det  dags för en provtur... koll så vi vet att vår nye trädgårdsmästare fattar vad han har att göra!

 

 

Märta och Hilda var väldigt fundersamma över vad det var för filur som kommit och intagit deras gräsmatta! Det värsta var ju att den rörde sig också!

 

Luktar den nåt kanske??



 



Hilda gillade inte detta oerhörda intrång  på deras domäner så hon tog sin tillflykt upp i stenpartiet och gömde sig! Vi ropade och letade... men hon stod inte att finna förrän jag gick ut efter vägen och kikade upp bland buskar och stenar. Jag hade en burk med levergodis som jag skramlade med och då minsann  hoppade hon fram och ville ha en bit!

Nu blir livet lite lättare i det gula huset mellan hav och sjö... jag behöver inte klippa gräset och det är jätteskönt  att veta att jag slipper det. Nog finns det jobb åt mig ändå förstås, men lite lättare blir det allt! Tänka sig att den där lille filuren ser till att gräset blir klippt medan jag sitter och dricker kaffe i solen... om den lyser då förstås!

Mina händer har börjat bråka med mig igen och det är inte roligt för det dröjer ju än ett tag innan jag kan se till att få dem fixade. KM måste ju på benen ordentligt först!

Kram på er
Bibbi

 

Hej ... jag är Leo... Finsk Lapphund.

Jag är 4 månader och väääldigt leksjuk!!

 

Leo kom och hälsade på med min syster för att han skulle få lära sig veta hut av en gammal bestämd tik som Märta! Han tror att han är störst  och vackrast i hela världen!! Vacker är han då så det förslår!!

 

 

Först skulle vi klippa klor... nåt som matte inte lyckats med för då han har visst tänder överallt... inte bara i munnen!! Men den här gången hade han inte en chans att ens börja bråka innan det var färdigt! Som varande Finsk Lapphund har han sporrar även på bakbenen... tom två på det ena! Lustigt!!

 

Sen blev det en lustiger dans!! Leo anföll och Märta fällde honom gång på gång... men han gav sig inte den lille vilden!

 

Så de fortsatte och han rullade som ett klot... men upp igen och på henne... till slut hade både han och Märta tungan till slips.

 

De vilade lite och så var han igång igen!

 

 

Till sist var även Märta trött och leken var slut för den här gången!

Men Leo hade ju sett Hilda som bevakade det hela på behörigt avstånd och han skulle försöka få med henne ut på gräsmattan men... Hilda spottade och fräste för allt hon var värd och visade ilsket vad hon tyckte om den där huliganen! Det blev inte nån mer lek den här dagen!! Den gode Leo är alldeles för ung och vild för att Hilda ska leka med honom!



Svalare blev det... med besked

 

Här är sensommarens favoriter... Rudbeckian.

 

De finns i många olika former och färger och jag gillar dem alla.

 

De blommar mycket och länge... det tycker jag om!

 

Idag har KM äntligen varit till ortopeden på Ackis för ett slutgiltigt beslut om vad som kan göras åt hans onda... som är tre helt komprimerade kotor i ryggslutet och en cysta i ryggmärgskanalen. Cystan täpper till kanalen så att den fått mindre än hälften av det utrymme den ska ha! Trångt för nerverna kan man säga!

 

Man KAN operera... tack och lov... för det liv vi lever nu är inte roligt på nåt vis! Men inget datum är angivet och det kan bli nån gång under hösten. Om tre månader är vi inne i november! Så det blir nog till att beväpna sig med en stor portion tålamod! Men den som väntar på nåt gott kan ju inte vänta föör länge!

 

Efter att ha målat den lilla vaktmästarbostaden har jag övergått till en något större byggnad. Vi har en carport som länge haft provisoriska väggar i form av stora flätade trädgårdsskärmar som börjat bli väldigt ålderstigna. De behövde bytas mot nåt med beständigt och det har snickaren ordnat nu och jag har börjat måla så klart!  Den har fungerat som vedförråd, därav behovet av väggar och dörrar!.Då stod det snart klart att garaget också behövde få samma kulör då den gamla färgen blivit urblekt så det var bara att fortsätta med det. Men det är ju inte klart i en handvändning förstås och jag är ju ingen ungdom längre så jag blir allt lite trött! Men det får ta den tid det tar. Det är ju såå skönt att ha nåt att göra!! :D

 

Så kom det sig att det blev en liten uppdatering ifrån det gula huset mellan hav och sjö i norduppland så här i den mittersta delen av augusti månad 2014.

 

Ha det gott och njut av den sommar som är kvar!

 

Kram på er

Bibbi