Scrapsduk och mugrugs

Scrapsen tar ju aldrig slut... hur är det möjligt att det blivit såå mycket av den varan? Har jag möjligen samlat alldeles för länge? En riktig sortering skulle också behövas!

Veckorna har gått och jag har inte kunnat göra nån uppdatering på grund av att nätet visst inte gillar mig! På andra ställen i huset fungerar det utmärkt... men inte inne i mitt rum där min dator står!! Jag kommer in... men innan jag hinner göra det jag vill är jag utkastad igen!! Men det är nu på väg att lösas med nåt som ska pluggas in i eluttagen och signalen ska kunna gå den vägen i stället för genom luften från den trådlösa routern! Det där med teknik upphör aldrig att förvåna mig!

Men det är ju inte hela sanningen förstås... livet runt mig konstrar också... en liten beskrivning kan kanske göra allt lite mer förståeligt. Igår var L till Uppsala och besökte kirurgmottagningen... äntligen! Han har två stora bråck i ljumskarna som bråkat med honom under lång tid... men på vårdcentralen tyckte man att han kunde reda sig med bråckband! Men det är ju ett livslångt problem som inte blir lättare att klara med åren... tyckte jag och han låg på och fick sin remiss. Nu undrade man på kirurgen varför han gått så länge med detta??!! Ja, det kan man ju undra!  Han får sin operation om cirka 3 månader och då har jag ju hunnit komma igen efter min operation den tjugotredje november... så det blir ju bra det. en enkel titthålsoperation ska det bli... båda sidorna på en gång! Då man inte vill söva min skraltiga make. Så långt allt gott!

Min yngsta dotter har fått diagnosen reumatism som påverkar hela kroppen... med allt vad det för med sig. Min äldsta dotter ska skiktröntga sin rygg då hon har värk i hela kroppen och remitteras till neurolog då hon fått en olidlig värk i ansiktet. Till slut ett av mina barnbarn som ska operera bort en cysta på ena äggstocken. Lite jobbigt är det... kan jag väl säga... men annars är allt bra!! En stilla undran bara... hur mycket kan man tåla??

Jag närmar mig ju min operation med stormsteg och tycker inte jag hinner med allt jag ville göra innan det är dags! Det ska bli skönt att få det gjort samtidigt som jag gruvar mig lite.Jag kommer ju inte att kunna sy nåt på ett tag. Men jag har laddat upp med talböcker så jag inte ska förgås av leda innan jag är ok igen.

Tänk att jag hann skriva så här mycket och inte ett enda avbrott... det var allt länge sen det!

Här i det gula huset är det lite kaosartat... men det går säkert över det med! Det brukar ju göra det!
Vintern är i antågande och halkan ett faktum på skuggiga ställen. mörkret är kompakt och jag längtar redan efter ljuset!

Ha det gott...ni  alla som tittar in här.
Kram
Bibbi