fredag 30 augusti 2013

Vad ska jag berätta först tro??

Många dagar har gått och jag har inte gjort nån uppdatering! Som vanligt... får jag väl erkänna! Men... jo.. jag berättar om det här!!


En stoor godispåse i form av många fina tygbitar kom med posten!! Maja (Majas Paradis) och Gunilla (Gunilla Sytanten) gjorde  gemensam sak, plockade ihop och skickade dessa fina tyger dem till mig som en utmaning. Som ju alla vet behöver jag en rejäl spark i baken för att komma igång igen och nu har jag nåt som ska göras färdigt och bloggas om före utgången av november månad -13! Scraps m.m. (!) kallar Maja dessa fina tyger som ska bli till nåt fint det kan jag se med blotta ögat!! Scraps är för mig nåt helt annat och mycket mindre det! Tack till er båda som alltid är igång och samtidigt uppmuntrar och sporrar latmaskar som jag!

Jag berättar vad som i övrigt hänt nästa gång jag gör en uppdatering! Förhoppningsvis ska det inte dröja en evighet den här gången!
Kram
Bibbi

onsdag 21 augusti 2013

Nu händer det nåt... igen

... i trädgården!


Nu har det blivit dags att skala av det översta lagret i rabatten nedanför svårt stora stenparti som ligger längst upp i trädgården... mot vägen. Jag trodde inte mina ögon... men en grävmaskinsskopa sträckte sig  över det 180 cm höga staketet och förbi stenpartiet med de enorma stenarna och ner i rabatten och skalade av ogräslagret!!.

 Perennerna hade förstås tagits upp före den manövern. Uppe på stenpartiet stod min sonson, Viktor, och viftade med tummen för att visa maskinföraren hur skopan skulle sättas ned... för han såg inget av det som hände på insidan! Den maskinen behandlades med en precision som om det var en lek på köksbordet!

Sen krattade Viktor bort de sista resterna av kvickrot och kirskål... hoppas jag! Det ska väl dröja nåt år innan de letar sig upp igen de dör omöjliga överlevarna!

Det här är början på sista akten på födelsedagsgåvan ifrån mina barn... trädgårdshjälpen! Det har ju varit såå varmt i sommar att det inte varit så lämpligt att ta upp perenner för att renovera rabatten. Så det har varit vilande tills nu. Vilken present... först 1½ dag med Trädgårdsdesign i början av juli då de rensade ogräs... klippte buskar och planterade i en del rabatter... och nu fortsättningen med maskin och "gubbar" som gör ett stort jobb. Om en dag eller två kommer maskinen tillbaka med matjord som langas över samma väg... fast i omvänd ordning! Jag kan inte nog förklara vad glad jag är över den här hjälpen! Det hade tagit mig mer än hela sommaren om jag skull ha gjort det här själv. Frågan är om jag orkat över överhuvudtaget!! Nä... det hade jag inte kunnat!

Barnbarnet Matilda har varit här och klippt båda häckarna... så snyggt som om hon inte gjort annat!! Emma och hennes Simon kom en dag och Simon klippte alla gräsmattorna... gräset var så långt att det fick klippas två gånger! Vilka underbara barn och barnbarn jag har!! Förstår ni vad glada vi är över all denna ovärderliga hjälp??

Jag mår bättre och bättre och kan nu vara igång mycket längre innan jag behöver sätta mig och vila. Fast det tar emot både här och där så det dröjer nog lite innan jag är riktigt på G. Men allt känns mycket lättare och jag ser framåt igen.

På söndag är det första träffen med quiltgruppen Quiltkramarna för hösten och det ska bli riktigt roligt att kunna vara med på den! Nästa torsdag ska vi i gruppen åka till Gnarp och ta för oss i "godisbutiken" Wahlmans textilimport!! Det ska bli såå roligt det! Undrar om jag kommer att hitta några tyger tro... och  behöver jag några... egentligen?? Så det är lite roliga saker på gång också!

Jag har det så bra!!
Kram
Bibbi

söndag 18 augusti 2013

Men tänka sig...

... här har hänt nåt!!


Charmpacken som jag vann hos Majas Paradis (före sommaren) har äntligen blivit en rejäl bag att packa allt i när jag ska iväg på sydagar!! Den mäter hela 46 x35 cm med botten som är 26 sm bred. Den rymmer en massa grejor den! Härliga tyger i vinrött, rosa grönt och beige. Charmpacken räckte inte... men Maja hade skickat med lite extra tyg (och en massa annat sygodis)och med lite av mina blev det en härlig väska till mig! TACK MAJA!! Insidan  har en blixtlåsficka på ena sidan och en stor delad i två på andra sidan för smågrejor. Nu fattas bara en platta att lägga i botten. Jag har använt Quiltbitens mönster "Favoritväska i två storlekar" men ökat på storleken lite för att utnyttja tyget ordentligt!

Det har varit lååång leveranstid på den... men nu är den klar!! Jag började med den tidigt på sommaren... men sen kom det ju annat mindre roligt emellan.

Glad kan jag berätta att jag idag varit utan stödstrumpor för första gången på 1½ månad. Fötterna är inte längre av elefantmodell utan nästan normala... även om jag inte kan ha alla mina vanliga skor ännu! Händerna mår också mycket bättre. Jag har fortfarande ont, men mår bättre!
Alla mina skor... det lät nåt det minsann!! De är inte så många, även om man räknar styckevis!! :D

Jag har varit ute i trädgården och klippt ner utblommade perenner idag och det var svettigt i den varma fuktiga luften. Uthålligheten är inte den bästa än så det blev en del avbrott för lite vila... men en hel del blev gjort. Det kommer nog att ta lite id innan jag är tillbaka i gamla spår igen... men det är bara att kämpa på.

Det har kommit en kallelse till undersökning på reumatologen till den 4 september och det var ju bra gjort av dem tycker jag. Nu känner jag att allt går åt rätt håll och det här såå skönt!! Får jag må så här och kanske lite bättre kan jag leva normalt igen!

Så hade jag äntligen nåt roligt att berätta här ifrån det gula huset mellan hav och sjö i norduppland!
Än kan vi njuta av lite varma soliga dagar.
Kram
Bibbi

lördag 17 augusti 2013

Ännu en vecka har gått...

... och jag läser "mina" vanliga bloggar... men kommer inte så långt som till en egen pyttigaste uppdatering... förrän nu när det kommer en liten...


Vi kom ju iväg till hundsalongen på lördagen i förra veckan och det gick bra... även om det inte blev riktigt som tänkt var. Märtas päls var så ojämn efter den förra oproffsiga trimningen att det inte gick att rycka henne riktigt så mycket som man brukar göra. Men det blir bättre nästa gång. Hon är ändå så mycket bättre nu än innan vi åkte dit!


 Det finns en del "lejonman" kvar över nacken på henne.


Hon ser väl rätt snygg ut  vår Märta? Nån utställningshund har hon aldrig vari,t så det viktigaste för oss är att hon ser någorlunda snygg ut och att det inte fastnar en massa i pälsen när vi är i skogen!


Hilda fick bli av med all sin päls... klippt mothårs för att eventuellt kunna rycka henne i framtiden. Nu är hon silkeslen och kortklippt och med sina fjärilslätta öron håller hon koll på omgivningen... naturligtvis sittande i rabatten!! Där ser man vad en olycklig trimning kan ställa till med!


Hon blev lite frusen av sig efter den behandlingen... så hon kommer smygande till matte frampå natten för att värma sig lite... den lilla kråkan!


Men hon är allt så söt att hon platsar i familjen hur hon är är klippt eller trimmad. Hon får väl använda täcke till vintern om hon fryser!

Nu ska den här matten krypa ner i sängen och sova lite innan nästa dag infaller. Det är fortfarande dåligt med nattsömnen och jag hoppas varje kväll att det ska vara annorlunda... men icke!

Ha det gott och ta hand om er på bästa sätt!
Kram
Bibbi

torsdag 8 augusti 2013

I morgon är det dags...

... pälsarna ska ryckas... äntligen!!


Vi har hittat en ny salong som ska få tillfälle att visa sin kunnighet och äntligen ska hundarna se ut som Schnauzers igen... hoppas jag !! Det är lite pirrigt när vi inte vet riktigt vad dessa tjejer kan... men vi måste ju prova när jag inte kan klara det själv! Som man lätt kan se behöves det verkligen trimning... så våra hundar kan se sin omgivning riktigt!


Hilda som har en mycket mjukare päls än Märta blir lätt tovig och full med allehanda kvistar och annat skräp så det blir en lättnad för både henne och mig om hon får en lite ansad frissa! Hon är lika vildvuxen som hon ser ut!

Idag kom ett svar på att min remiss kommit fram till reumatologen i Uppsala! Jag kan förvänta mig att bli kallad... om ca 2 månader!! Om tillståndet blir försämrat under väntetiden ska jag vända mig till läkaren som skrivit remissen!  Det kallar jag knappast en  akuttid... eller har jag fel?? Ska jag behöva gå så här i 2 månader till?? Måste man finna sig i det?  Jag ska ringa till vårdcentralen i morgon och fråga vad de skrev i remissen! Hur kan det vara så här... varje dag hör vi om allt fler som upplever att vården blivit sämre... men när ska det erkännas av dem som håller i våra skattepengar?

Här regnar det idag och det är ju inte så dumt att jorden får sig en rotblöta... men inte i de förvarnade mängderna som ska komma på sina ställen! Kanske inte här... men nånstans kommer det väl!

Ha det gott i ruskvädret och kura lite nu när mörkret kommit igen. Tänd ljus och mys!
Kram
Bibbi

onsdag 7 augusti 2013

Nu blommar de...

... mina härliga rudbeckior!!


Jag vet ju att hösten närmar sig när de blommar... men jag njuter verkligen av att se dem slå ut. Slagregnet kom ju igår kväll och rörde om i blomstånden fast de klarade sig bra trots allt.


Två olika stånd finns i rabatten och de kommer år ifrån år. Ettåringar stod det på påsarna när jag sådde dem för rätt många år sen... men de kommer troget tillbaka och det gör då rakt ingenting.

Regnet i går kväll... ja det var ju inte bara regn... hu vad det åskade! Våra hundar har aldrig varit såå rädda, inte ens för nyårssmällarna. De visste inte var de skulle ta vägen... nära mig, men ändå inte, bakom möblerna i vardagsrummet eller i duschen i badrummet... nä inget var tryggt nog och det varade i en evighet tyckte jag! Det värsta är att inte kunna hjälpa dem i deras skräck. Så småningom drog ovädret vidare ut över havet, men hördes länge även på avstånd. Sen var det omöjligt för mig att sova förstås. Så natten blev lång och sömnen nästan noll.

Min plåga fortskrider... nu värker handleder, knän, vrister och fötter. Det känns som om nån vrider om nåt vasst i de leder som verkar infekterade... en omedelbar smärta som sen klingar till dov värk och en väldig känslighet mot yttre påverkan som sitter i länge om jag stöter emot nåt. Det känns inte bra att gå så här och bara vänta på ett svar på remissen... jag funderar så klart över vad som händer i lederna under tiden.

Jag försökte sitta vid symaskinen en stund idag men utfallet var inte så bra förstås. Fötterna behöver högläge så mycket som möjligt för att inte sprängvärka. Att fötter kan göra såå ont...det visste jag inte!

Det är allt tur att KM är bättre och kan avlasta mig lite... med betoning på lite. Han får så klart vara försiktig då såret är långt och inte läkt ännu. Men... ingen infektion syns till, förbandet byttes idag och det ser fint ut. Så det finns ju ändå glädjeämnen... om jag bara får gräva lite grann!

Livet går vidare i det gula huset mellan hav och sjö i norduppland.

Ta det lugnt därute i sommaren som nu ser ut att bli lite blöt ett tag!
Kram
Bibbi

måndag 5 augusti 2013

Välkommet besök...

... i sommarvärmen!
Telefonen ringde på förmiddagen och det var Margareta... matte till Libby Cara och lilla Gizza...  som undrade om vi ville ha besök under dagen! De hade varit ute på semester och var nu på hemväg. Så klart att de var välkomna... det var länge sen vi sågs så vi hade en del att prata om!


Libby är vid det här laget en gammal dam 13½ år och fortfarande lika fin som hon alltid varit.


Lilla Gizza har hunnit bli 4 år. Snygg är hon ju som den utställningshund hon är! Hon traskade runt på tomten och kollade in alla ställen.


Hon låg på altanen och vilade men... som synes höll hon koll på vad jag gjorde med kameran! När hon vilar riktigt skönt ligger hon på rygg på det släta hårda golvet... men det ville hon inte visa på bild!


 Hildaliten låg i skuggan hon och kollade vad som hände  denna dag med många hundar. Fast Cara var inte med den här gången, hon hade annat för sig.


Libby kollar runt lite hon också. Hon har fått lite ålderskrämpor så hon hör lite dåligt och synen är inte heller den bästa... men annars är hon frisk och kry.


Vi hade en trevlig dag med mycket hundprat förstås. Det är nu 7 år sen vi sågs första gången och det var på ett hundläger uppe vid Höga Kusten... då var Hilda bara 3 månader och Cara några månader äldre. Vi hade roligt på det lägret! Det var synd att vi inte kom iväg på några fler.

Här har Märta sökt sig till Margareta för att bli lite omklappad. Hon är lite försiktig vår Märta... men vill gärna prata en stund utan att de andra är med. Efter några timmars trevlig samvaro var det dags för våra gäster att åka vidare hemåt. Det var så roligt att de kom när de hade vägarna förbi!

Nu har vi fått tag på en hundsalong som ska på äran att snygga till våra ovårdade hundar på fredag... och det är bäst att de gör ett bra jobb annars blir det inte roligt. Vi hoppas mycket av det besöket... det var allt tur att jag inte orkade med att ta maskinen till Hilda som jag tänkte! Det blir skönt för dem att få lite lättare päls så de kan må lite bra i värmen!

lördag 3 augusti 2013

Varmaste dagen...

...29 grader i skuggan!


Alla våndas en sån dag... åtminstone hos oss! Hundarna flämtade i skuggan och när Mita kom vaknade de till lite. Jag orkade inte gå nån längre sträcka påpälsad med mina stödstrumpor och jeans för att dölja dem... så det blev till att packa in oss i bilen och åka till närmaste badställe för hundarna så de fick svalka av sig ordentligt. Märta hämtade pinnar om och om igen, så det blev en hel del simmande för henne. Hilda är lite feg när det gäller simningen, så hon hölls mest i kanten tills Mita lyfte ut henne en bit och hon fick simma tillbaka. Det var minsann roligt det... så hon gjorde om det flera gånger den lilla kråkan. Sen blev det lite torkande med handdukar innan vi åkte hem igen  med nöjda hundar.

Hilda fäller inte sin päls och det betyder ju att hon har en del. Det tänkte jag göra nåt åt idag... så hon hamnade på trimbordet för att först utsättas för tovutredning och ordentlig genomkamning. Det tog två timmar i värmen och jag hann klippa lite runt tassarna innan det var dags för lunchrastningen. Sen orkade mina fötter inte mer, så det får bli i morgon om allt går som jag tänkt! Hon gillade mer att bada ...helt säkert!! Så det blev en bra belöning för att hon är såå tålmodig när hon ligger på bordet!


Nu blommar det minsann i vår trädgård... både i  krukor och rabatter fullkomligt strålar blommorna! Men det gäller ju att vattna förstås... speciellt efter en sån här dag som idag! Det är en del jobb med att hålla efter och plocka bort allt utblommat och torra blad annars blir det inget att titta på. Men det tar tid då jag inte kan stå nån längre stund.

Igår ringde doktorn igen... för att meddela senaste provtagningresultatet. Sänkan är fortfarande hög, likaså värdet på de vita blodkropparna och det tyder på infektion i lederna. Så nu är en akutremiss inskickad till reumatologen i Uppsala... äntligen efter en hel månads krångel! Det ska inte ta lång tid att få komma dit enligt läkaren på vårdcentralen. Men det beror säkert på hur man ser på remissen i Uppsala... tänker jag då... bränd av alla konstigheter jag varit med om! Det känns ändå bra att ha fått nån sorts besked och en fingervisning om vartåt det hela leder.

torsdag 1 augusti 2013

Algotdagen kom och gick...

... i dimma och regn!


 Men telefonen gick varm under dagen... alla visste ju hur vi har det och firandet var inställt åtminstone tills vidare. Många hälsningar har också kommit via Facebook... tack för dem. Framåt kvällen kom två blombud med var sin bukett till mig. Den här vackra buketten hade Hillevi skickat. En vacker bukett med rosor i olika färger och en del annat. Den doftar såå gott! Tänk att blommor kan göra mig såå glad... trots att trädgården är ganska blommande. Men en bukett given med omtanke det är nåt annat det. Tack Hillevi!


Den här buketten kom ifrån min äldste sonson Viktors flickvän. Hon undrade m ingen skulle åka ut till mig på min födelsedag och han förklarade hur det låg till och att vi ska träffas vid ett senare tillfälle. Men hon lät sig inte nöja med det hon skickade en underbart fin bukett! Den fyller rummet med en härlig blomdoft! Tack Carro!


Ett kort kon ifrån Cornelia... en vidunderlig skapelse på höjden med piller för "Bättre fötter" och många fina detaljer på det lilla tornet som går att veckla ut. Där inne finns en hel massa tänkvärda ord att ta till sig. Ett under i konstruktion och väldigt vackert... undrar just hur lång tid det tar att färdigställa ett så vackert kort!?
Det kom med posten igår nedpackat i en stor kartong väl inklistrad! Det kommer fler bilder ifrån insidan. Tack till dig Cornelia!

Jag har har varit såå trött och lite deppig och känner att mina leder blir sämre för var dag som går. Tidigare har jag har ju inte haft ont,bara svårighet att gå... men nu gör det ont i händer knän och fötter... riktigt ont! Jag fick ett telefonsamtal ifrån doktorn på min födelsedag... men han ville inte gratulera... utan gav mig svar på de senaste proverna. De vita blodkropparna är för många och sänkan fortfarande hög... jag lämnade nya prover igår och om de är lika höga ska reumatolog konsulteras för att komma vidare. Varför ska allt ta så lång tid innan man kommer rätt och får den behandling som är nödvändig. Jag är nu rädd att lederna ska att skada av den långvariga infektionen utan rätt hjälp!

Mannen i huset mår efter omständigheterna rätt bra men han vill inte gärna gå ut och röra på sig. Han fick en kateter med sig hem i bagaget och det var ju inte såå roligt. Den ska sitta en vecka och följaktligen tas bort i morgon... blåsan behövde vila lite efter att ha varit lite för mycket fylld. Det kan man ju leva med om man måste... men det blev en ytterligare pålaga på en redan dålig sinnesstämning och har varit jobbig. Men i morgon hoppas jag att det irritationsmomentet är över... sen är det tre veckor kvar innan han kan börja ta i lite igen och kanske gå ut med hundarna utan att behöva riskera nån blödning i buken! Såret ser ut att ha klarat sig utan infektion den här gången och vi har inte behövt röra det alls och det är ju allra bäst det!

Det blev en liten ljusglimt ifrån det gula huset mellan hav och sjö i norduppland den första dagen i augusti månad.

Hoppas att solen skiner på er... det är lite si och så här!
Kram
Bibbi