Algotdagen kom och gick...

... i dimma och regn!

 Men telefonen gick varm under dagen... alla visste ju hur vi har det och firandet var inställt åtminstone tills vidare. Många hälsningar har också kommit via Facebook... tack för dem. Framåt kvällen kom två blombud med var sin bukett till mig. Den här vackra buketten hade Hillevi skickat. En vacker bukett med rosor i olika färger och en del annat. Den doftar såå gott! Tänk att blommor kan göra mig såå glad... trots att trädgården är ganska blommande. Men en bukett given med omtanke det är nåt annat det. Tack Hillevi!

Den här buketten kom ifrån min äldste sonson Viktors flickvän. Hon undrade m ingen skulle åka ut till mig på min födelsedag och han förklarade hur det låg till och att vi ska träffas vid ett senare tillfälle. Men hon lät sig inte nöja med det hon skickade en underbart fin bukett! Den fyller rummet med en härlig blomdoft! Tack Carro!

Ett kort kon ifrån Cornelia... en vidunderlig skapelse på höjden med piller för "Bättre fötter" och många fina detaljer på det lilla tornet som går att veckla ut. Där inne finns en hel massa tänkvärda ord att ta till sig. Ett under i konstruktion och väldigt vackert... undrar just hur lång tid det tar att färdigställa ett så vackert kort!?
Det kom med posten igår nedpackat i en stor kartong väl inklistrad! Det kommer fler bilder ifrån insidan. Tack till dig Cornelia!

Jag har har varit såå trött och lite deppig och känner att mina leder blir sämre för var dag som går. Tidigare har jag har ju inte haft ont,bara svårighet att gå... men nu gör det ont i händer knän och fötter... riktigt ont! Jag fick ett telefonsamtal ifrån doktorn på min födelsedag... men han ville inte gratulera... utan gav mig svar på de senaste proverna. De vita blodkropparna är för många och sänkan fortfarande hög... jag lämnade nya prover igår och om de är lika höga ska reumatolog konsulteras för att komma vidare. Varför ska allt ta så lång tid innan man kommer rätt och får den behandling som är nödvändig. Jag är nu rädd att lederna ska att skada av den långvariga infektionen utan rätt hjälp!

Mannen i huset mår efter omständigheterna rätt bra men han vill inte gärna gå ut och röra på sig. Han fick en kateter med sig hem i bagaget och det var ju inte såå roligt. Den ska sitta en vecka och följaktligen tas bort i morgon... blåsan behövde vila lite efter att ha varit lite för mycket fylld. Det kan man ju leva med om man måste... men det blev en ytterligare pålaga på en redan dålig sinnesstämning och har varit jobbig. Men i morgon hoppas jag att det irritationsmomentet är över... sen är det tre veckor kvar innan han kan börja ta i lite igen och kanske gå ut med hundarna utan att behöva riskera nån blödning i buken! Såret ser ut att ha klarat sig utan infektion den här gången och vi har inte behövt röra det alls och det är ju allra bäst det!

Det blev en liten ljusglimt ifrån det gula huset mellan hav och sjö i norduppland den första dagen i augusti månad.

Hoppas att solen skiner på er... det är lite si och så här!
Kram
Bibbi