tisdag 30 oktober 2012

Kompisar bland löven


Idag är det grått, grått och ännu gråare! Snön är borta igen och regnet strilar ner... men det är 3 grader varmt och det är ju alltid något... eller hur? Men allt är lugnt och inget mer har hänt. L är lite orolig över hur det ska gå med hans "körtillstånd" efter den senaste resan med ambulansen. Han vill ju så gärna kunna köra bil igen. Men sånt avgör ju läkaren och det är bara att finna sig i vilket beslut det än blir.


Bilderna ovan tog Mita den dagen då allt stod på huvudet igen. Hon hann med att rasta hundarna och kasta lite pinnar  med dem innan jag ringde och "larmade av" igen. Det är allt tur att hon kan ställa upp såna här gånger och hundarna gillar verkligen  att vara med henne! Men hur glada de än är att stanna hos henne så blir de överlyckliga när vi kommer och hämtar dem igen oavsett hur lång tid det tar innan vi kommer.

Annars vilar kameran här... lusten att göra nåt är borta och inget blir gjort just nu... trots att jag har mycket som måste göras innan jag ska operera första handen i slutet av november! Fast jag har ju lite tid på mig ännu och hinner nog med att båda baka, laga mat och städa innan det är dags! Julen närmar sig ju och jag kan antagligen inte baka nåt innan jul sen doktorn satt kniven i mig! Men sånt är ju världsliga ting och kan överlevas!

Jag har lyckats med nåt omöjligt!! Det hände när jag skulle städa upp lite på bänken där symaskinerna står! Som alla vet, samlas det en del dam när man syr och det måste ju städas undan ibland, för att astman inte ska ta död på mig. I full fart for jag omkring med dammborsten på dammsugarslangen och flyttade maskinerna för att komma åt ordentligt. Det gick ju bra tills jag kom till overlookmaskinen som står lite på undantag i ena hörnet på bänken... jag måste ju flytta på den och då hände det! Maskinen är gammal och har ingen avstängningknapp, men jag brukar ta ut sladden för att vara säker på att inget ska hända oavsiktligt! BRUKAR var det ja... men den här gången började maskinen stampa igång på full fart och innan jag fattade vad som hände hade sladden fått sig en ordentlig "avhyvling" av kniven! Jag klarade av att stänga av innan jordfelsbrytaren löste ut... men oj så sladden såg ut!! där satt jag med skägget i brevlådan kan man ju säga!
Men lite tur hade jag allt för just den dagen kom "vår" elektriker för att installera ett eluttag i köket och han fixat det hela åt mig i en svinblink!

I somras var det häcksaxen som blev kortare när jag klippte häcken... och nu den här sladden!! Hur tokigt kan det bli egentligen? Fast jag får väl vara glad över att jag inte fått  nån stöt... på många år... ska jag väl säga! Jag har väl tapetserat med bortskruvade eluttag och sen dragit med fuktig trasa över ett sånt. Det känns inte skönt förstås. Fast det är jag nog inte ensam om... tror jag! Alla har nog nåt i bagaget som de inte gärna talar om kan jag tro!

Internet är väldigt labilt för tillfället och jag vet aldrig om det ska gå att göra nån uppdatering eller om jag kan skriva en kommentar i nån blogg jag besöker. Det är rysligt frustrerande att plötsligt bli utslängd och sen inte kunna komma in igen! Det händer varje kväll och jag blir galen av det!! Lite bättre är det på dagarna när jag som regel har annat att göra än att surfa på nätet!

Sånt är livet i det fula huset för tillfället. Men vad vore livet utan provningar det undrar jag!

Ha det gott därute och var rädda om er.
Kram
Bibbi

10 kommentarer:

  1. Antagligen skulle det vara lugnt och skönt, riktigt behagligt... att leva utan prövningar. Men kommer man bara igenom "på andra sidan" utan större bestående men, får man väl vara glad och tacksam.

    Det är skönt att höra att L mår bra!

    Att du sabbar en symaskinssladd, det kan du leva med. Särskilt när du fick den fixad per omgående.

    Här har vi hussen hemma igen, trots allt. Det är med blandade känslor, men visst är det skönt att ha "flocken" samlad, det är det.

    Kram å kli!

    SvaraRadera
  2. Men vad roligt att läsa att hussen är hemma igen. Blev Ida-Fian glad??
    Ha det gott... hälsa och klia (hunden) :D

    SvaraRadera
  3. Oj så det kan bli ibland. Tur att det inte var några fingrar som råkade illa ut.
    "Sånt är livet i det fula huset för tillfället", fniss. Är det tryckfelsnisse som varit framme - för inte menar du väl att huset är fult utan gult.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tryckfelsnisse är det allt... jag tycker ju om vårt lilla hus och det ÄR fint! Men det har inte gått att komma in för att ändra så det står kvar! :D Internet är väldigt lynnigt mot med nu för tiden!! Och du... jag håller undan fingrarna! :D
      Kram

      Radera
  4. Ibland har man varken ork och lust det får ta den tid det tar och det gula huset är säkert inte alls fult och några dammråttor här och där det kan man nog stå ut med, och när lusten kommer tillbaka så vet vi att du bjuder oss på vackra bilder igen, vi har tid att vänta. Kram till dig och klia skäggen !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det är inte fult utan gult... fingrarna slant av bara farten och nog ser jag lite "råttor" här och där! Men rätt som det är försvinner de med ett sörplande i dammsugaren! Bilder ja... jo de kommer nog det också.
      Kram... och kli till skäggen

      Radera
  5. Hej i det "fula" gula huset ;) tur som en tok har du och det är minsann stjärngnister som bestämmer det! Allt blir bra och det som krånglar kallas bara för livet. Så det så! Ha det allra bäst önskar vi i Schnauzerstugan och lite BUUUUUH på det för det är visst Halloween, tror jag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tryckfelsnisse är i farten... som vanligt! Livet kan man ju inte göra så mycket annat åt än att vänta på bättre tider!
      BOOO tillbaka och hoppas på bättring hos er!

      Radera
  6. Bibbi, vi är visst mer lika än vad som är bra!
    Två headset har jag skurit sladdarna av när jag lutat mig framåt vid skärbrädan!
    En och annan "pling" har det blivit av eluttag, men nu försöker jag akta mig!!!
    Jag verkar dessutom vara väldigt "elektrisk" av mig, Kan inte åka rulltrappa utan att få den ena stöten efter den andra!!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skillnaden mellan oss är att jag tar i lite mer... med grövre sladdar och det är ju en hårfin skillnad det! Elektrisk blir jag med i affärer tex. och vågar knappt komma åt hyllorna för det sprakar så!!
      Ha det gott och ta det lilla lugna!
      Kram

      Radera