torsdag 6 december 2012

Ovädret fortsätter...

...även om stormen bedarrat till en del!


Andra advent närmar sig med stormsteg och även mitt besök i Uppsala för att avlägsna stygnen och byta boxhandsken mot en gipsskena. Allt har så långt jag kan bedöma gått bra... jag kan använda handen ganska obehindrat... om man bortser ifrån bandaget förstås!

Men säg den glädje som varar?!! Under de senaste dagarna har jag återigen känt av urinvägarna... och misstänkt vad som är på gång! I natt vaknade jag svettig och orolig... med den otäcka känslan av att vara sjuk. Efter flera plågsamma besök på toa blev det morgon med vetskapen om att urinvägsinfektionen var ett faktum. För att säkert kunna åka i morgon måste jag ringa vårdcentralen och beskriva min belägenhet...Idag är det jag som är doktorn påstod  jag frankt... och konstigt nog köpte sköterskan mitt påstående och jag fick omgående en tid!

På vårdcentralen fick jag träffa en trevlig, mjuk och behaglig läkare som lyssnade och frågade hur jag kände mig!! Jo... det finns visst såna!! Han antecknade noga , kollade provsvaren och ursäktade sig med att han skulle rådgöra med sin handledare och försvann en liten stund.

Under tiden han jag fundera lite över vem han var och varifrån han kom... då han var gyllenbrun i skinnet och kolsvart i håret kom han inte från vårt land! Men han talade en perfekt svenska. Jag bestämde mig för att fråga när han kom tillbaka. Vilken konstig ingivelse!

Jag fick höra det jag redan visste att jag behövde antibiotika, skulle dricka mycket vatten och... jag kan allt det där sa jag och rabblade upp hela listen på botemedel man kan ta till själv! Han skrattade och sa att det var bra!

Så dristade jag mig till att fråga hur länge han varit i Sverige och fick svaret. Två år!! har han varit här för att forska på cancer och han ville prova på att jobba som läkare här. Så han frågade sin chef om det och fick svaret omgående: Lär dig svenska först!! Det har han gjort med bravur... tycker jag.. och han har just börjat pendla mellan Skutskär och Uppsala, där han bor! Han blev väldigt glad och tackade när jag berömde honom för hans sätt att använda vårt svenska språk! Han kommer ifrån Bangladesh. Den läkaren vill jag ska finnas kvar på vår vårdcentral!!

I sanning ett fint besök... trots att det var till Vårdcentralen!! Jag vet ju att några dagar med mina piller blir jag som en ny och friskare människa igen så det är ju inte så farligt i alla fall om än väldigt onödigt!

Nedtecknat en snöig dag i advent 2012.

Ha det gott och kram
Bibbi

14 kommentarer:

  1. Vilken tur i oturen att du träffade en sån underbara läkare...det svenska språket som ska vara så svårt! Min ortopedläkare var från Polen och hade varit här i Sverige i ett år och pratade svenska obehindrat:O)Kram på dig och krya på dig både med hand och UVI..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Undrens tid är visst inte förbi trots allt! med lite piller blir jag nog fort bra igen!
      Kram

      Radera
  2. En läkare ska vara sådan… oberoende av etnisk tillhörighet. Då blir man glad och känner sig väl bemött. Så hade jag det idag, och då var det en äldre läkare av ursvensk urtillhörighet! DET var däremot ovant och mycket glädjande! Krya på sig nu!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi ska allt krya på oss båda två!! Nog mår man bra av att bli bra bemött helt säkert! Ta det nu lite lugnt Hillevi.1 Det där är inte att leka med vet du!
      Kram och kli

      Radera
  3. Krya på dig; Bibbi!
    Att träffa en bra läkare är inte alltid så lätt!
    Mina favoriter har varit de som kommer från Island!
    Tyvärr flyttar de hem alldeles för fort!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Maja!! Det värmde verkligen att få träffa en läkare som inte hunnit bli hemmablind eller utbränd!! Jag hoppas att han stannar länge hos oss!
      Kram

      Radera
  4. En sådan läkare träffade jag när jag hade lunginflammation för ett år sedan. Han t.o.m. ringde hem för att fråga hur jag mådde. Han är en svenska småbarnspappa och jag hoppas han finns kvar på vår VC om jag skulle behöva läkarvård en annan gång.
    Krya på dig och lycka till med handen.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland vill det bli bra!
      stygnen är borta så även boxhandsken! Skönt! Istället fick jag ett handledsstöd med en skena i! Hårt som ett bockhorn! Men det går att ta av!
      Kram

      Radera
  5. JA tänk så förvånad man blir när man möts av trevlig doktor som tar sig tid att lyssna och inte bara kör på....
    Hoppas allt går väl under besöket i Uppsala!
    Kram Lizzan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nog får man blunda en stund och kolla om man drömmer! Besöket gick bra och nu är friheten lite större än tidigare!
      kram

      Radera
  6. Jag är en fånigt lättrörd själ och sitter här med tårar i ögonen över din beskrivning av läkarbesöket. Så otroligt härligt att bli bemött på ett vänligt och tillmötesgående sätt!

    Lycka till vidare med stygntagning och handträning!
    Kram och kli!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Torka tårarna... det har jag gjort. Skönt var det helt klart!
      Stygnen borta och ny träning på programmet och nytt stöd... med kardborrband så jag kan tvätta händerna på vanligt sätt Hurra!!
      Kram

      Radera
  7. Krya på dej och hoppas handen snart är ute ur sitt paket.
    Kram o trevlig helg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är redan bättre och handen lite mer fri! Men så klart med restriktioner!
      Nåt bakande blir det inte och ingen fönstertvätt heller... skönt!
      Skön helg till dig
      Kram

      Radera