Broderisöndag

Så är det då höst igen och dags!

Igår bar det av in till stan på morgonen... men redig packning som vanligt! Det var äntligen dags för broderiträff igen! Det känns bra att det är höst så vi kan komma igång igen med träffarna!

Jag tyckte att jag hade packat ordentligt och fått med allt! Men...vad man kan bedra sig. Jag hade ju bytt hårddisk på min laptop och hade den gamla så ordentlig med mig... det skulle ju bli så bra det att inte behöva lägga in allt och slöa ner den nya! Men... jag hade ju glömt att jag måste installera broderiprogrammet på den nya hårddisken så jag kunde känna mig lite lurad! Fast jag kunde ändå brodera några vettexdukar och ändå ha trevligt  med de andra! Jag hade med mig den senaste pläden och ett smakprov på blocket Hunter´s Star... som vi gjorde på qulitgruppen för några veckor sen!

Jag åkte hem lite före de andra då min dotter Mita och dotterdottern Emma skulle komma på eftermiddagen. När jag kom hem var Mita i full gång med att tvätta våra fönster och innan jag hade maten färdig hade hon tvättat alla fönster! Oj... vad glad jag blev för det. Efter det åt vi Flygande Jakob med ris och sallad!!
Tänk att ha såna barn... det är inte så tokigt det! Fast egentligen är jag ju så frisk nu så jag kan göra sånt själv... men blev ändå hjärtans glad över den omtanken!

Idag var det Hildas tur att åka med matte till stan igen... på vet.besök. Hon är mycket bättre... Hornhinnan är läkt, men infektionen står kvar och vi får fortsätta med dropparna och återbesök igen nästa måndag! Veterinären påtalade igen att Hilda hade en väldig tur att det hela inte slutade mycket värre än det gjorde!

Jag är såå glad över att hon mår bra igen!! Jag passade på att fråga om Hildas vikt är bra nu eller om hon ska gå ner mer... men det är bra nu hon väger inte för mycket längre fastän hon väger 8½ kg! För att vara en dvärgschnauzer är hon lite storvuxen och hon lägger gärna på sig nåt kg för mycket om vi inte passar på henne. Hon är en stor och fyrkantigt bygd hund sa veterinären och då får jag väl tro på det!

Sotaren har varit här idag och det lämnar ju vissa spår det när man, som vi, har vedspis i köket och murspis i vardagsrummet! Men det är skönt att kunna elda när höstvindarna viner runt knutarna... så det är värt det lilla extraarbete somt blir av veden och vid sotning. Så jag har storstädat köket... tvättat kåpa, murstock och väggar. Torkat golvet och lagt på rena mattor... så nu känns det väldigt väldigt bra. Det är bara resten kvar nu och det är ju inte gjort i en handvändning men det får ta den tid det tar! Mitt rum står på tur så jag kan få undan allt som ligger framme! Det betyder: städa skåpen och rensa!!!

Så har vi det i det gula huset mellan hav och sjö i norduppland i slutet av september månad 2012!

Var rädda om er därute och stor kram ifrån mig
Bibbi

Stackars lilla Hilda...

... man säger att livet på en pinne är ganska bra. Men ...en pinne i ögat är inte bra!!

Hur kan sånt bara hända det undrar jag som inget visste... under hur lång tid vet jag inte!

Det var på kvällningen igår och det var dags för näst sista rastningen för dagen och Hilda stannade på bron och krafsade sig på nosen... aha tänkte jag ...en fästing!. Mycket riktigt det satt en där på överläppen inne i det värsta skägget... så vi vände in igen och jag tog upp henne på trimbordet och tog bort den rackaren! Så gick vi ut på en tur och inget ovanligt inträffade. 

När vi varit hemma en stund såg jag plötsligt att hon var alldeles blöt runt sitt ena öga och när jag tittade efter kunde hon inte öppna ögat. Nu var vår klinik stängd för dagen ... vad göra?? Jag kunde inte få henne att öppna ögat så jag kunde titta... så vi har haft en hemsk natt med en hund som bara ville klia sitt onda öga och en klarvaken matte som vaktade. Ho när en tåligt liten hund vår lilla kråka... hon säger inte ett pip hur ont hon än ha och det är jättejobbigt att se hennes tysta plåga!

 Direkt på morgonen ringde jag och fick så klart komma in akut med Hilda. Då är man glad att den penningslukande kliniken finns!! När ens vänner plågas betyder pengarna ingenting!! Vi fick vänta en liten stund och sen kom vår veterinär och hämtade oss för undersökning. Hilda knep ihop så det gick inte att se mer än att det var något som var riktigt fel! Bedövning lades och vi fick vänta en stund  och se då gick det bättre.

Att hornhinnan var trasig kunde Per genast se och efter lite mer klämmande och tittande fick han syn på nåt som visade sig vara en liten grenbit på 1½ cm inne under ögonlocket i Hildas lilla öga!! Det var det största "skräp" jag plockat ut... sa han och såg mycket förvånad ut! Sen följde undersökning med mikroskop och en massa olika medikamenter mot den infektion som uppstått. Tratt till Hilda förstås och absolut förbud mot att ens klia lite. Noggranna instruktioner om olika droppar vid olika tidpunkter under dagen och den kommande natten fick jag och återbud i morgon bitti för vidare kontroll och behandling!

En mycket trött och ledsen hund ligger nu i sin bädd och hon kliver inte upp själv. Den där tratten är väl tilltagen för att inget oförutsett ska kunna hända... men den är för tung för vår lilla fågel... så hon kan inte gå med den utan att "picka" på backen.

Att jag är trött kan väl alla förstå och den kommande natten måste jag upp och droppa i ögat kl.24.00... kl 04.00 och kl 06.00 i morgon bitti så det är nästan ingen idé att sova i natt heller! Men det är kanske en god idé att göra det i alla fall... så jag tar mig till och  från vet.kliniken  på morgonen... helskinnad.

Här händer konstiga saker i det gula huset mellan hav och sjö i norduppland... så vi vet att vi lever!!

Ha det bättre ni  alla därute och var rädda om er!
Kram
Bibbi

Tack ...

... för den fina utmärkelsen... Åse och Hillevi!!

 I love your`s too!

Att bli uppmärksammad vill väl alla om än inte alltid i stora ordalag... här kommer två  på en gång! Jag blir så klart jätteglad och tackar i från djupet av mitt hjärta! Det för ju med sig att jag ska skicka utmärkelsen vidare till minst 5 bloggare jag känner för och gärna besöker! Det kan ju vara lite svårt att välja ut nån före den andra... men med lite funderande ska det väl gå det med!

Reglerna för utmärkelsen är:
1. Tacka bloggaren som gett dig utmärkelsen och lägg ut länken till den som gav dig den
2. Ge utmärkelsen vidare till fem favoritbloggar och berätta det för dem med en kommentar
3. Kopiera post it-lappen och sätt den på din blogg

Dessa två bloggare har jag haft kontakt med under hela min bloggtid ! Hillevi som är en god vän och en bloggare av rang... så gott som varje dag kan man läsa nåt nytt! Hon står högt upp på listan och jag har följt henne sen jag började surfa för så där omkring åtta år sen. Hon får mig att skratta och det har hjälpt mig många gånger... hon berättar målande i ord och bild om sitt liv med hundarna, Ankan och Embla, om sitt jobb på Spånga Djurgymnasium! Hon jobbar där hon verkligen passar att vara... bland djuren och ungdomar som vill lära sig att ta vara på dem på rätt sätt!

Åse också funnits med under nästan lika lång tid och den rockande schnauzern Axl Rose och sedermera Ruby Rose har lockat till många skratt under åren. Åses blogg är numera lite mer inriktad på livet med jobb resor och inte minst hundarna... så när jag vill se lite lyx och flärd vet jag vart jag ska gå och njuta. Hon har fina bilder och roliga reportage om både det ena och det andra!


Jag ger min utmärkelse vidare till dessa bloggare:

Cornelia är också en gammal bloggvän... som jag ännu inte träffat i verkligheten. Även hon har funnits som ett stort stöd under åren när livet varit mer än jobbigt. Hon har en scapblogg där hon visar upp de mest förunderliga ting som hon gör med sax och papper (lite förenklat då förstås). Hon skriver även mycket roligt om livet så där i allmänhet med hunden Ida och sin sambo!

Maja är en ganska ny bekantskap och en god vän som jag liksom kände igen redan från början! Hon fullkomligt sprudlar av liv och glädje, hon syr quiltar så det stänker och älskar det hon håller på med. Hon bloggar varenda dag (!!) och har alltid nåt att visa så hon sprider idéer omkring sig på nätet. Hur hon orkar vet jag då rakt inte... men hon håller ut i alla väder! Maja gillar utmaningar och  "bus" som hon sprider i små kuvert över landet och det kan rätt som det är dyka upp nåt i brevlådan!

Immi vill jag uppmärksamma för att vi har funnit varandra och även har kontakt via mailen... hon bloggar inte såå ofta... men om man går in och tittar på hennes webbalbum  får man sen en massa fina saker som hon gjort under åren . Vi har mycket att prata om och det är mycket värt... tycker jag!

Eva är min vän i broderigruppen. Hon syr också en hel massa saker både quiltar och annat. Hon har nog producerat mer än jag som är nästan dubbelt så gammal och har sytt i hela mitt liv! Hennes passion är nog att sy kuddar, som hon dekorerar på alla möjliga sätt! Fina blir de så klart!

Lizzan ... ja vem kan låta bli att gilla henne och hennes blogg... jag bara undrar!?? Hon syr också quiltar... har många idéer som hon förverkligar. Hon har alla världens "skittisdagar" som trots allt brukar arta sig bra innan dagen är slut. Hon har familj och två hundar... hon har börjat fotografera... jobbar på och tar många riktigt bra bilder... jobbar och sliter som de flesta. hinner med allt kan det verka... hur det nu går till! Hennes bisarra humor är nåt som jag gillar och även hon bloggar väldigt flitigt... så gott som varje dag!!

Ja det var fem det... men det finns många fler som jag gärna tittar in hos... Eva J som syr en massa fina quiltar och bloggar varje dag... Annemarlen quiltar och fotograferar fina bilder blir det... osv

Jag är glad för alla mina besökare och alla dem som jag tittar in hos och jag skulle vilja nämna dem alla... men då får jag hålla på hela natten och det orkar jag nog inte.Alla ni som brukar titta in och som jag kollar hos får härmed känna sig uppmärksammade!!

Nu är det God Natt ifrån det gula huset mellan hav och sjö i norduppland!
Kram
Bibbi

Repris nästan...

...dagen efter!

Jag kunde inte hålla mig... var tvungen att gå dit igen med kameran i högsta hugg! Men viken var helt tom!! Snopen tog jag hundarna och gick en långtur längs havet och minsann i en annan vik låga de och guppade  i dyningarna. Det blev en liten uppvisning igen... undrar om det var samma svan som visade upp sig i går ? Den mittersta är en unge som väl också ville visa sin fina sida. 

Nu dröjer det nog inte så länge förrän de drar iväg. Idag har jag sett två transträck så det börjar bli hög tid... åtminstone för dem som ska sträcka långt söderut! Det känns lite vemodigt att vi kommit så pass långt in i hösten redan. 

Jag har börjat tömma lite krukor och har rensat upp lite i den stora rabatten... men det finns massor kvar som ska göras innan jag kan vinterstänga i trädgården. Regnet har gått hårt åt en del blommor som ligger nere på jordbädden och det är svårt att räta upp dem när de hunnit börja växa åt fel håll! Så en del får allt fortsätta att ligga där de ligger tills frosten tar dem!

Sniglarna för jag en ojämn kamp med de har hittat till mina squashplantor och smaskar i sig innan jag hinner skörda. Det är så retfullt när jag lyckats få lite utdelning och vaktat dem noga under sommaren och nu exploderar populationen av dessa eländiga sniglar. Hur jag än gör så nog finns det några kvar som äter sig mätta om natten ... när jag sover!! 

Nu ska jag sova och sniglarna ska väl äta sin kvällsmat kan jag tro!!

Sånt är livet i det gula huset!

Kram på er

Bibbi

Svankoll...

...i låg kvällssol!

Hösten är här... svanarna har samlats i "vår" havsvik som vanligt. Men de var "bara" 50 st i går kväll när jag kom dit med kamera och stativ... för att se om jag kunde få några fina bilder! Jag var väldigt glad över kameran med 720 mm zoom... som gav mig möjlighet att komma nära utan att störa de vackra fåglarna. Många av dem visade upp sig från sin finaste sida i kvällssolen.

Det är inte helt lätt att skilja ut ungarna längre... då de nu är nästan lika vita som de vuxna. Men en liten skillnad kan man fortfarande se i vissa lägen. På huvudet på de unga finns fortfarande lite grås fjun och jag tror att näbbarna är lite blekare på de unga (tror jag... men Hillevi kan säkert svara på det :D)

Sjön var ganska grov  så de åkte verkligen berg- och dalbana där de låg och gungade i samlad tropp. Vattnet var som synes mörkblått och i solen blev det lite svårt att undvika att den vita färgen på fjäderskruden blev helt utfrätt!

 De gled sakta från den ena sidan av viken till den andra helt lugna trots att jag fanns där. Jag känner mig lite andäktig där jag följer deras rörelser över vattenytan. De är bara såå vackra med sin stolta lite överlägsna framtoning... de vet om att de är så otroligt fina!!

De är noga med att putsa sina fjädrar och det är en viktig sysselsättning!

Här syns tydligt skillnaden på ung och vuxen fågel. Ungarna har säkert en hel del att lära sig innan de är helt klara med sin uppfostran och föräldrarna är noga med att de ska lära sig sin läxa!.

Maten är också viktig nu när de håller på att äta upp sig inför den kommande flytten söderut. Här i viken måste det finnas nåt åtråvärt i matväg... då de samlas här varje höst under några veckor innan de drar iväg till varmare platser. De brukar kunna vara fler än hundra individer innan de drar iväg och det är otroligt mäktigt att se dem i den låga kvällssolen!

Jag är lika förväntansfull varje höst inför deras samling... trots att det ju är ett oemotsägligt tecken på att sommaren är slut för den här gången! Jag är så glad över att få uppleva det här varje höst... det känns lite som en gåva! 

Kameran fick jobba under den timme jag befann mig på stranden och jag hade mer än hundra bilder att gå igenom när jag kom hem... så dem ni får se är ju bara en bråkdel. Men alla kanske inte är lika galna som jag så det blir bara de här jag visar! Jag önskar att jag kunde förmedla stämningen jag känner av i den stunden... kvällsolen... vågorna som slog mot stranden och alla dessa fåglar... ja det är verkligen mäktigt. 

En liten stund... en stor upplevelse!!

 Ha det gott ni alla därute.

Kram 

Bibbi

Höstsolen skiner...

...på Hilda

Hon sitter i solen vid blomlådan... bland höstvissnande krasse. Hon tycker att det är varmt och skönt att sitta där!

Så kom även Märta och slog sig ner i solen medan matte kryper omkring med kameran i högsta hugg!

Skam till sägandes kommer jag inte ihåg vad den är skönheten heter. Så helt enkelt vacker hon är!

Känn dig välkommen in i en krasses innersta. Ju närmare man kommer desto mer förundrad blir man... eller hur? Vilka konstverk blommorna är!

Astrarna står där ståtliga och  i vackra färger. De varar länge och är fina att ta in och sätta  i en vas!

Stockrosorna blommar äntligen... men bara vita i år! Men jag är ändå glad över att de så troget kommit under flera år trots att de ju är ettåringar. Idag blev det bara blommor... både fyrbenta och såna som står stadigt förankrade i jorden! Nu börjar det vara lite på sluttampen för de flesta blommorna... men en del finns ändå kvar ett tag till! Två klematis säger att de vill blomma trots att det är sent... så vi får väl se om knopparna hinner slå ut!

Jag har varit i kontakt med vårdcentralen om  mina onda händer och fått veta att remissen är ivägskickad och att jag står på väntelistan. Men jag borde ju fått ett meddelande om det kan jag ju tycka. På handkirurgen bad man om ursäkt för det slarvet... och när jag påtalade att vårdgarantin nu har löpt ut vaskade hon snabbt fram en tid redan den 17 september för ett första besök. Jag fick veta att de inte har sååå lång väntetid på operation så det ska inte behöva ta så lång tid... om nu doktorn tycker att jag ska opereras! Jag undrar i mitt stilla sinne hur länge jag fått vänta om jag inte hört av mig??

Så har det gått ännu en dag i det gul huset mellan hav och sjö i norduppland! Jag är trött efter en dag med häcksaxen som jag knappt orkar hålla... men buskarna måste klippas och det går ju snabbare med den än med en sekatör! Jag lyckades så klart klippa av sladden en gång... men det kunde vi fixa och sen var jag lite vaksam på var sladden var nånstans! Tänk att man ska utmärka sig!!

Ha det gott ni alla därute och var rädda om varandra!

Kram 

Bibbi

Quiltsöndag med Hunters star...

...och det var inte lätt!

Söndagen var vikt för Quiltkramarna och sydag! Sussi skulle lära oss att sy `Hunters star` och det var minsann inte lätt. Man måste ju TÄNKA och skära rätt!! Några hade ju börjat sy hemma så de blev färdiga lite snabbare än jag... mina block är inte färdiga än (idag tisdag)... men det kommer så sakta att fastna i mitt huvud också.

Mona hade tänkt sig att sy mörka stjärnor... men jag sa ju att det inte var lätt! Fast jag gillar hennes ljusa stjärnor förstås! Vi hade som vanligt en trevlig dag fylld med skratt och emellanåt lite ilskna kommentarer om hur svårt det var att få till dessa stjärnor! Men vi lär oss!!

En del av dagen gick åt till att planera vår kommande långa veckoslutsträff  som går av stapeln i oktober månad! Det blir roligt att träffa fler syglada quiltare än vi brukar vara i vanliga fall!

Jag passade på att ta en bild på Ankie och hennes nysydda löpare som en del redan sett i senaste numret av Fat Quarter! Jättefina är de och jag vill gärna sy en sån!

Jag var som vanligt trött när jag kom hem men är så glad över att jag kan vara med en hel dag igen och att jag slipper huvudvärken för det mesta! Alltmer sällan behöver jag använda starka tabletter för att hålla mig uppe och det är en ren vinst varje dag!