lördag 23 november 2013

Torsdagmorgon...


Fundersam sitter Märta i väntrummet ... vi var ju här för bara några dagar sen och då gick det ju så bra så hon är inte rädd den här gången... inte så mycket i alla fall!


Men du matte... det är inte kul att vara här så jag tycker att vi kan åka hem igen!! Opererande veterinär kommer in och undersöker knölen och berättar lite om vad man ska göra. Märta får en lugnande spruta i nackskinnet utan att hon hinner fatta vad som hände! Sen är det dags för henne att gå in och vila lite och jag får veta att jag kan hämta hem henne vid halv tre. Så jag åker hem och fördriver tiden tills det är dags att åka in till stan och hämta hem henne igen. Hon var pigg och vaken när hon kom ut till mig där jag satt och väntade. Operationen har gått bra och två spenar är nu borta och ett två dm långt operationssår ska skötas om. Hon var iklädd den förhatliga tratten... här finns inga fina bodys som Hillevis Anka fick vid sin operation! Prover är skickade och svaren väntas om 10 -14 dagar... ungefär samtidigt som stygnen ska tas. Vi får väl ha lite is i magen medan vi väntar!


Märta hittade sin bästa plats på soffan i vardagsrummet och där låg hon... utan tratt men med ursnygga brallor som jag sydde förra gången hon opererades. Under hela torsdagskvällen sov hon gott på soffan och ville inte vakna för att lägga sig på sin sovplats inne hos mig. Jag ville ju sätta på henne tratten under natten så jag kunde sova lugnt. Klockan ett kom hon äntligen stapplande och tratten åkte på! Sen stod hon här mitt i biabädden och vägrade lägga sig! I två (!!) timmar stod hon där envist vinglande hon skulle ju inte ha nån tratt hade hon bestämt! Jag sa att den skulle vara på!
Så småningom vacklade hon ner på rumpan men kämpade envist... hon skulle INTE lägga sig. När klockan var tre vickade hon omkull kroppen... men såg väldigt stukad ut och snurrade länge innan det äntligen blev lugnt och jag kunde falla i en lätt slummer. Sen vaknade jag underför var femte minut för att se att allt var som det skulle vara!


Igår var allt lite lättare... men jag gick omkring som en zombie! Tänk vad man tål nattvak dåligt nu för tiden! Märta ligger helst på soffan... antagligen är den lagom att kliva upp i för den nyopererad vovve! Tratten tolereras någorlunda och hon har lärt sig att parera så hon inte slår i allt!

Igår gick det inte att göra nån uppdatering det inte fick att komma åt verktygen för det! Så det är anledningen till att det inte blev information igår!

Jag var så trött hela dagen så jag såg dubbelt och det blev inte många knop den dagen. Men det blir säkert bättre när jag fått sova lugnt några nätter igen!

Hoppas att jag kunnat lugna er som väntat på besked nu... det tog ju lite väl lång tid innan jag fick ner det hela på pränt!!

Solen skiner och det är tre minusgrader idag... men nån snö har vi inte sett till ännu och det är jag glad för!

Ha det gott och var rädda om er!
Kram
Bibbi

18 kommentarer:

  1. Nu håller vi alla tummar vi har i väntan på svar!
    kram

    SvaraRadera
  2. Här håller vi oxå alla tummar att det blir ett bra svar.
    Loke hälsar,( är en bussig dvärgschnauzer på 1 och halv år) min tredje dvärgschnauzer.
    Kram/ Ann Reutervik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är gott med många hållna tummar! Lokes hälsning är framförd! Hoppas vi hör av er igen! Schnauzer ska det vara!
      Kram

      Radera
  3. Visst har jag väntat och undrat, men man vill ju inte skicka en massa frågor och störa!
    Tummarna är hållna, det vet du!
    Stackars lilla Märta med sin tratt!
    Stackars matte som inte sovit!
    Kram och lycka till!
    Maja

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den som väntar på nåt gott... kan vi ju hoppas nu då! Vi sover säkert desto bättre i natt... tror jag i alla fall!
      Kram och lite extra kli till Zacke

      Radera
  4. Stackars lilla Märta, och stackars matte som inte fick mycket sömn.
    Nu får vi hoppas på positiva besked..
    Kram..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej hopp här är det muntert!! Men det blir nog jättebra efter en hel natts sömn! Sen väntar vi på ett bra svar förstås!

      Radera
  5. Tack, snälla för uppdatering. Jag gick här och var rädd för… något annat. Inte vågade jag ringa heller…
    Stackars, modiga Märta! Sen frågar jag dig allvarligt - varför skicka eländet på analys? Det har jag alltid gjort också, men… nu med Ankan har jag struntat i det. Knölarna som tas bort, och alternativ behandling för eventuella elakingar finns inte (som är hundvärdiga). Parabol-Märta är för övrigt väldigt söt, fast hon inte har en fashion-body!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var såå lite!! Men jag är lessen över att du gått och oroat dig... medan jag bara varit urtrött!!
      Ja... där satte du mig på pottan!! Varför skicka på analys?? Det kan man ju undra! Inte blir vi gladare över att få ett ledsamt svar... bättre då med inget svar alls och vara glad de dagar eller år som kommer! Du är ju såå klok du Hillevi... det var ju synd att du inte skrev om detta ditt kloka beslut!
      en fashion-body skulle hon ju ha haft förstås... men det går bra så här också.
      Ha det och kli till Ankan

      Radera
    2. Den knöl som togs bort på Idas ben i våras skickade jag inte heller på analys. Vad gör det för skillnad, liksom? Om det kommer fler... ja, då gör det det. Att gå och oroa sej hjälper föga. Bort med sånt, bara, och lev i nuet. Tids nog kommer det eländigare tider.

      Men nu ska hon som sagt var, bara krya på sej med det snaraste!

      Radera
    3. Ju mer jag tänker på det desto säkrare är jag att jag inte vill veta resultatet! Hon finns ju här och nu och ingen av oss har några garantier för ett långt liv! Tänk att jag inte kom på det själv... jag brukar ju vara såååå förståndig!! :D :D
      Kram och kli till er

      Radera
  6. Oj Märta opererad igen. Tråkigt. Låt kragen vara på, förr eller senare accepterar hon den. Cara var likadan. Senast hon använde krage var det inga problem. Så tråkigt om de kommer åt att slick/bita på såret. Vi flickor önskar Märta snabbt tillfrisknande. Kram till husse och matte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kragen sitter där och inget tjafs om den! Men jag vet inte om hon kommit på ett sätt att klia med kanten på kragen! Håller på att kolla det nu! Jag vill ju inte att hon ska skada mer än vad som redan är gjort!
      De finner ju på vägar vi inte kan drömma om !
      Ha det gott och våra hälsningar till er alla!
      Kram

      Radera
  7. Lilla Märta-gumman... men nu är det gjort och allt blir bara bättre!

    Kram å kli!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nog är hon en Märta-gumma... hon försöker på alla vis att komma åt såret och hon slår nog knut på sig och lyckas snart! :D

      Radera
  8. Ohh stackars lilla Märta, de där trattarna är minsann inge kul alls!! Kram till er alla!!

    SvaraRadera
  9. Sånt är livet även för våra hundar! Tratten är till förtret för den som gärna vill slicka sina sår!! Men vi vet ju vad som blir följden av såna övningar!!
    Kram till dig med!

    SvaraRadera
  10. Hoppas att du fått sova ut och att ni alla har haft en fin söndag!

    SvaraRadera