... det är gott att känna stödet jag får!
Tisdagen började kl 05.00 med ännu en dusch och tvagning efter alla konstens regler. Lite frukost och en kopp kaffe fick jag i mig innan taxin kom prick 06.15... för vidare transport till sjukbussen som tog mig till Uppsala.
Väl framme vid 08.30 hann jag med en kopp kaffe till innan det var dags att leta upp Neurokirurgens avdelning där jag skrevs in och fick ett snyggt armband med mina uppgifter på... (utifall de skulle tappa bort mig kantänka). "Snygga" sjukhuskläder fick jag sätta på mig också ( undrar hur dessa människor är funtade som stjäl dessa kläder??) Sen var det bara att vänta till de kom för att ta mig till operationsrummet!
När det blev min tur fick jag lägga mig med höger sida upp och sen klädde de in mig i blå pappersskynken med hål i för operationsstället i nacken! Tvättning efter ett visst system så att allt skulle bli så rent som möjigt. Bedövningen lades och det känns ju lite... men inte mer än man (jag) stod ut med... sen vänta lite. Sen skar han... läkaren... ett hål och sen kändes det som om han körde in en penna eller nåt ca 6cm... från en bit under örat till mitt emellan senorna i nacken. Sen var det dags att sticka in elektoden och mäta så att den hamnade på nerven som plågar mig... det tog en stund men så verkade de vara nöjda och den syddes fast på huden med ett stygn. Sen fick jag vänta ett par timmar innan de kom för att visa mig hur dosan fungerar och jag fick känna efter vilken strömstyrka som passar mig.
Då fick jag ett dråpslag... det är väntelista på att få den här dosan inopererad permanent... och doktorn har ambitionen att hinna med att operera alla som har en testapparat innan sommaren!! Men det beroer alldeles på hur stor akutbelastningen blir på op.salarna... vår op. är ju inte så kallad akut och får så klart stå tillbaka för akutfall!! Sen var jag färdig att åka hem... men bussen hade nyss gått så jag fick vänta 2 tim. till innan det bar av hemåt i snigelfart... tyckte jag... som nu var väldigt trött.
Väl hemma vid 17.30 orkade jag knappt hålla mig uppe efter dagens press... som egentligen inte var så stor... men jag har inga reserver att ta till och då blir det väldigt jobbigt! Jag gick och lade mig väldigt tidigt och orkade inet ens läsa. Sov hela natten och vaknade vid 8-tiden och var lika energitom som kvällen innan. Jag åt lite frukost och sen till sängen igen... jag mådde så dåligt att jag ångrade att jag givit mig in på det här! Hela dagen gick och jag orkade inte ens titta igenom mailen eller bloggen! Framåt kvällen var jag tvungen att ringa återbud till syklubbens sista träff innan sommaren och det är ju ett av mina andningshål! Jag mådde verkligen dåligt!!
Men idag är det bättre... mycket bättre... jag känner redan efter att ha testat dosan under gårdagen och idag att jag har mer rörelseförmåga i sidled med huvudet och värken har planat ut. Då gör det ont... att jag ska plocka bort dosan på fredag och skicka tillbaka den och sen vänta igen! Men så är det och det är bara att inordna sig i ledet!! Jag kunde trots allt åka in till stan och träffa"tjejerna" i sygtuppen en stund... och det gav som alltid en liten energipuff och det är jag så tacksam för!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar